Karolinska Universitetssjukhuset – först i landet med luftrenare för att säkra arbetsmiljön under pandemin

Nyhet

En färsk rapport fastställer att risken för covid-19-smitta ökar vid dålig ventilation - något som Karolinska satsat på att förhindra redan tidigt i pandemin, genom effektiva luftrenare i vårdytorna.

Under pandemins första våg, våren 2020, startades arbetet med att få igång covid-19-enheter i större skala på Karolinska Universitetssjukhuset. Peter Ryd, arbetsmiljöspecialist, var en av dem som ingick i den arbetsgrupp som fick i uppgift att säkerställa både skyddsutrustning och arbetsmiljö på vårdenheterna.

- Vi gick igenom alla föreskrifter och regelverk från Arbetsmiljöverket för att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för vårdpersonalen. En viktig aspekt var att skapa undertryck i utrymmen där viruspartiklar kan spridas, säger Peter Ryd.

Trots att det inte var helt fastställt under våren 2020 att covid-19 kunde vara en luftburen smitta beslöt Karolinska att köpa in luftrenare med Hepa 14-filter för att minska antalet partiklar i de vårdrum där undertryck inte kunde skapas och där covid-19-patienter fick högflödesbehandling med ökad risk för luftburen smitta. Särskilt vårdavdelningar i Huddinge, som har ett äldre ventilationssystem, fick ett antal luftrenare utplacerade.

Peter Ryd

- Genom interna kontrollmätningar kunde vi se att luftrenarna var mycket effektiva och reducerade antalet partiklar i luften markant, säger Peter Ryd.

Enligt en färsk rapport om luftvägsvirus, sammanställd av bland annat Jakob Löndahl, Lunds Universitet, framkommer att risken för covid-19-smitta via luften ökar om man har dålig ventilation.

- Rapporten visar att vi gjort rätt redan tidigt under pandemin, och att luftrenare varit ett extra skydd i vårdpersonalens arbetsmiljö utöver de primära skydden som är hygien och personlig skyddsutrustning, säger Peter Ryd.

Karolinska Universitetssjukhuset var först i landet med att satsa på extra luftrenare i vårdutrymmen under pandemin, och har nu 160 luftrenare i bruk. Målet är att använda luftrenarna effektivt även när behovet av covid-19-vård är lågt.

- Vi satsar på olika användningsområden och miljöer där luftrenare kan vara ett komplement för att förstärka luftkvaliteten. Just nu har vi till exempel luftrenare i akutverksamheternas väntrum och i vissa av våra läkemedelsrum där medarbetare bereder läkemedel som kan spridas i luften, utöver de dragskåp som redan finns, säger Peter Ryd.

Foto toppbild: Malin Jochumsen

LUFTRENARE

  • Karolinska Universitetssjukhuset använder luftrenare med Hepa 14-filter som renar inomhusluften 5 – 6 gånger per timma. Det ordinarie ventilationssystemet har ca 2 luftombyten per timma, som jämförelse.
  • Varje luftomsättning som passerar Hepa-14 filtret reducerar partikelhalterna i lokalen med upp till 90%, tillexempel viruspartiklar eller bakterier.
  • Det primära skyddet för medarbetare som arbetar med covid-19-vård är basala hygienregler och personlig skyddsutrustning. Luftrenaren är en extra smittreducerande åtgärd.
  • Karolinska Universitetssjukhuset har 160 luftrenare i bruk. Utöver covid-19-vård används de i vårdmiljöer där det kan förekomma ökad risk för partiklar innehållande virus- eller bakterier eller annan typ av smittsamma ämnen som är luftburna.

Referens: Kunskapsöversikt ”Luftvägsvirus vid arbetsplatser - Smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder” sammanställd av bland annat Jakob Löndahl, Lunds Universitet, 6 december 2021.