Karolinska Universitetssjukhuset är hela Sveriges sjukhus

Nyhet 2021-12-22

Sverige är idag indelat i 21 regioner och spridningen på storlek och antal invånare är stor. I Stockholmsregionen bor exempelvis cirka 2,4 miljoner personer och på Gotland cirka 60 000 människor. Oavsett om man bor i Stockholm, på Gotland eller någon annanstans så har patienter i landet rätt till jämlik vård. Med denna storleksspridning kan inte sjukvården erbjuda spetskompetens och högspecialiserad vård överallt och därför behövs ett gott samarbete regionerna emellan.

- Det skulle bli väldigt kostsamt om alla sjukhus i landet jobbade med samma spetskompetenser. Dessutom skulle det inte vara möjligt att hålla utbildningsnivån uppe överallt. Därför samarbetar vi på Karolinska dagligen med sjukhus över regiongränserna, berättar Marika Ålander, ansvarig för utomlänsvården på Karolinska Universitetssjukhuset.

Eftersom Karolinska är ett universitetssjukhus som utför specialiserad och högspecialiserad sjukvård inom flera olika områden kommer andelen utomlänspatienter på Karolinska att öka.

För att vården ska bli så bra som möjligt för alla utomlänspatienter arbetar sjukhuset dagligen med ”Karolinskamodellen” för partnerskap.

- Vår modell utgår hela tiden utifrån hur vi tillsammans med de andra regionerna ska kunna vårda patienterna så bra som möjligt. Det handlar om alltifrån kommunikation, patientsäkerhet och forskning till praktiska detaljer som fakturering och journaler. Mitt och mina kollegors uppdrag är att hela tiden hitta lösningar på utmaningar vi står inför och göra samarbetet smidigare, säger Marika Ålander.

Ett konkret exempel på hur Karolinskamodellen fungerar i praktiken är samarbetet med Region Dalarna som nyligen påbörjats. Här hade de ett behov av att säkerställa specialistkompetensen och att minska köerna.

- Det var framför allt inom några speciella områden som Dalarna behövde hjälp och för att hitta den bästa samarbetsformen åkte jag och verksamhetscheferna inom dessa områden upp till Dalarna för ett gemensamt möte. Vi tittade på deras behov, förutsättningar och hur det skulle fungera med multidisciplinära konferenser specialisterna och sjukhusen emellan, berättar Marika Ålander.

I fallet med Dalarna upprättades snabbt personliga kontakter mellan verksamheterna och deras ansvariga som börjat samarbeta inom neurokirurgi, bäckencancer och kardiologi.

Andra exempel på områden där Karolinska redan har ett utarbetat samarbete inom är barn-nefrologi och traumavården.

- Inom traumavården räknas Karolinska som ett ”level 1 sjukhus” vilket innebär att flera regioner som har patienter med multitrauma behöver stöd av oss på Karolinska. Här gör vi lite olika från fall till fall. Ibland kan hemregionen börja vården på plats och ibland skickas patienten med ambulanshelikopter direkt beroende på typ av skada. Vi jobbar hela tiden från mottot ”inte skicka utan vårda tillsammans, säger Marika Ålander.

Hon berättar vidare att det enda positiva hon upplevt med covid-19 pandemin är att de blivit riktigt duktiga på videomöten, både nybesök och återbesök, med patienter via ”Alltid Öppet”.

- För patienten blir det också mycket mer effektivt då de inte behöver lägga en hel dag på att resa till och från oss, konstaterar Marika Ålander.

Behandlingsmetoden ECMO, som varit mycket på tapeten under covid-19 pandemin, är ytterligare ett exempel på område som Karolinska är högspecialiserade inom. För de patienter som är i behov av detta är Karolinska hela Sveriges sjukhus.

- Alla människor i Sverige ska ha samma chans till ett rikt liv, få behandling och överleva en sjukdom eller olycka. Jag är inte nöjd förrän vi är det universitetssjukhus i Sverige som tar emot flest utomlänspatienter. Hela sjukhuset är uppbyggt för detta, säger Marika Ålander.

Text: Malin Bjurström