Hjärta Rolf - en av Karolinskas hjärtpatienter

Nyhet 2021-02-13

Varje vecka kommer Rolf Larsson till Karolinskas VAD-mottagning för att få hjälp med att lägga om infarten i magen där elkabeln går in till hjärtpumpen som driver hans hjärta. Den mekaniska hjärtpumpen opererades in för 11 år sedan.

- På mottagningen blir jag väl ompysslad. Sjuksköterskor och undersköterskor måste vara en speciell sorts människor, för de är alltid lika glada och trevliga, säger han.

Kring patienterna som lever med mekanisk hjärtpump finns ett team av kontaktsjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter och kuratorer som stöd.
– Det som finns med i bagaget kan ha betydelse. En del har en tight familj, en del lever ensamma utan någon alls. För oss är det viktigt att känna till patientens förutsättningar för att förstå var vi ska sätta in våra insatser, säger Ann Hallberg Kristensen som är VAD-koordinator och intensivvårdssjuksköterska på Karolinska.

Rolf Larssons hjärta drabbades av dilaterad kardiomyopati, en försämrad pumpförmåga som ledde till att kammare och förmak blev förstorade. När han 2009 kom till Karolinskas akutmottagning efter att plötsligt ha svimmat, visade det sig att hans prognos var allt annat än god. Eller som han säger själv, "det var bara att vänta in trä-fracken". Han arbetar som begravningsentreprenör, vilket kan färgat hans humor en aning.

- Som tur var fick jag en läkare på Thoraxkliniken som tyckte att man skulle prova hjärtpump på mig. Och det är jag glad för. Det är därför jag lever idag, säger han.

För att hjärtpumpen ska vara igång behöver den ständig tillgång till elektricitet. Rolf har alltid på sig de tunga batterierna. Dessutom extra batterier och en extra styrenhet, med sammanlagd vikt på 2,5 kg. På natten kopplar han in hjärtpumpen till ett vägguttag.
- För mig har den här rutinen blivit vardag. Jag har accepterat att jag är en "elektromekanisk gubbe", säger han.

Att operera in en mekanisk hjärtpump är ett stort hjärtkirurgiskt ingrepp som görs bara då hjärtats vänstra kammare fungerar mycket dåligt. Det är den kammare som förser kroppen med syresatt blod.

I Sverige lever cirka 60 patienter med hjärtpump, eller LVAD, Left Ventricular Assist Device. Tolv av dem bor i Stockholmsområdet. Majoriteten, 60-70 procent, är
patienter som är accepterade för hjärttransplantation, men för sjuka för att kunna överleva väntetiden. Några, som Rolf Larsson, har pumpen som en livsuppehållande åtgärd.

Idag inkluderas de patienter som nekas transplantation och är i behov av en mekanisk hjärtpump i SweVAD-studien, vilket innebär att de lottas till antingen en mekanisk hjärtpump eller till fortsatt medicinsk behandling.

På Karolinska Universitetssjukhuset har man opererat in 24 mekaniska hjärtpumpar till patienter i transplantationskön på tre år. Utöver det har 6 patienter fått en mekanisk hjärtpump sedan de inkluderats i SweVAD-studien.  Användning av hjärtpump ökar också internationellt. Den nya generationen hjärtpumpar ger färre komplikationer och har bättre långtidsresultat.