Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska leder kampen mot svår hyperinflammation hos barn

Nyhet 2021-02-16

MIS-C är ett mycket ovanligt men potentiellt livshotande tillstånd som huvudsakligen drabbar tidigare helt friska barn. Det framträder 1-2 månader efter att barnet, ofta obemärkt, smittats av covid-19.

Barnreumatologen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) tog tidigt ett ledande nationellt ansvar när det gäller vård av barn drabbade av MIS-C. Redan våren 2020 sammanställdes ett vårdprogram som används i stora delar av landet. Man har också drivit igenom en MIS-C flik i Svenska Barnreumaregistret där alla barn med MIS-C i landet inkluderas för att ha patienterna samlade och inte riskera att något barn tappas bort och inte följs upp.

Karin Palmblad är sektionschef för Barnreumatologi på ALB. Hon säger att barnen med MIS-C ofta är väldigt sjuka och flera behöver intensivvård. Även de barnen som inte behöver intensivvård behöver mycket omvårdnad med täta kontroller, övervakning och kraftfull farmakologisk behandling med allt från intravenösa immunoglobuliner, höga doser av kortison och specifika cytokinblockerare (främst IL-1 blockeraren anakinra). Dessutom krävs en närhet till barnintensiven. Allt detta är resurskrävande.

- Vi har ett nationellt samarbete sedan april 2020 där vi inventerat nya fall av MIS-C och stämt av behandlingsstrategier.

Hittills har vi haft drygt 140 fall av MIS-C i Sverige. Av dessa har drygt 55 vårdats på ALB. Det anmärkningsvärda är att drygt 30 av dessa fall har kommit efter årsskiftet 2021.

- Vi måste se till att vi har resurser att ta hand om dessa barn, inte bara för den akuta vården men också för uppföljningen för att se hur det går för dem framöver. Det är ett pussel att få ihop det, säger Karin Palmblad.

Långtidscovid hos barn och ungdomar

En annan grupp som också blivit aktuell inom barninfektionssjukvården är barn och ungdomar med långtidssymptom efter relativt lindriga covid-19-infektioner. Det är en helt annan typ av problematik än hyperinflammationerna. Långtidssymptom som trötthet, koncentrationssvårigheter, återkommande feber och hjärtklappning är vanliga besvär.

- Vi har förvisso sett liknande problem efter andra virusinfektioner men just nu dominerar detta remissinflödet till vår infektionsmottagning, säger Malin Ryd Rinder som är chef för Barninfektionsektionen. Vi har gjort en satsning med multidisciplinär mottagning med fysioterapeuter och psykologer samt andra subspecialister och jobbar nu på att ta fram ett nationellt vårdprogram även här med en strukturerad uppföljning för dessa familjer. Vi har stor hjälp av samarbetet med vuxeninfektion och inte minst Hälsoprofessionerna. Ett femtiotal familjer är aktuella för närvarande på vår mottagning, säger Ryd Rinder.

Personalen som varit utlånad till vuxencovidvården är på väg tillbaka

I slutet av 2020 steg antalet covidpatienter på Karolinska Universitetssjukhuset högt både på slutenvården och intensivvården. Till skillnad från våren hade sjukhuset nu dessutom fler icke-covidpatienter som också behövde intensivvård och det innebar ett stort tryck och ett stort personalbehov. Tillsammans med övriga verksamheter på sjukhuset har ALB hjälpt till att täcka behovet genom att låna ut delar av personalen till vuxenvården.

- Det har naturligtvis varit viktigt att hjälpa covidvården på sjukhuset med vår kompetens. Samtidigt har det inneburit att barnvården har fått minska antalet vårdplatser och skjuta på vissa operationer som har kunnat anstå. Det är konsekvenser som måste tas hänsyn till, säger Svante Norgren, temachef på ALB.

Ett antal personer från ALB:s omvårdnadspersonal är fortfarande utlånad till övriga verksamheter men riktningen har vänt och de är på väg tillbaka.
Innan andra vågen så var det 130 patienter vid ALB som hade väntat på operation längre än vårdgarantins 90 dygn. Nu har den siffran ökat till 180. Från och med februari har ALB återgått till full operationskapacitet i Solna och 80 % i Huddinge, vilket medför att vi kan förkorta väntetiderna för operation.

Malin Ryd Rinder beskriver läget:
- Först och främst vill jag säga att det har varit fantastiskt att se hur vi fått hela sjukhuset att samarbeta kring covid-19-vården och hur snabbt vi lär oss och utvecklar vården. Men barn blir fortsatt akut sjuka, och även om infektionspatienterna är färre så har vi istället haft ovanligt mycket frakturer på grund av det fina vintervädret. Vi har också haft fler intoxikationer, kanske ett tecken på ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Så vi ser fram emot att få tillbaka personal för att kunna driva vår barnsjukvård på full kapacitet, säger Ryd Rinder.