Många vinnare med ny hantering av patientens viktigaste mätvärden

Nyhet

Under våren införs ett nytt system för att ta hand om uppmätta vitalparametrar som puls, blodtryck, andning och kroppstemp på Karolinskas patienter i Solna. Lagringen av mätvärdena kommer att ske från att patienten anländer till sjukhuset tills att den skrivs ut. Allt för en högre patientsäkerhet och minskad arbetsbörda för personalen. Samtidigt ökar forskningsmöjligheterna.

Syftet är att samla in och lagra de vitalparatmetrar som genereras av patientnära, medicinsktekniska system under patientens hela vistelse på sjukhuset. Det görs genom att ta tillvara och spara data som generas av utrustningen, på samma sätt som i dag enbart görs på intensivvårdsavdelningar. Utrustningen som patienten kopplas upp mot kan därmed följa med under hela vårdflödet.

- I dag kan man säga att den medicinsktekniska utrustningen fortfarande används som stetoskopen traditionellt har använts. Personal värderar det som har uppmätts, gör ett urval och skriver manuellt in informationen i patientens journal. Av alla data som mäts är det bara en liten del som förs in i journalen, resten försvinner, säger Peter Håkansson, projektledare för T5-projektet.

Stor potential kring förenkling

Undantaget är alltså intensivvårdsavdelningarna, där mycket data idag lagras, men utan att sammanfogas med data från exempelvis triagering (den prioritering av patienter som sker på akutmottagningen) eller operation. Eftersom de flesta steg i dag är manuella, finns stor potential kring förenkling och kvalitetsförbättring menar Peter Håkansson:

- Vi behöver bli bättre på att ta fram kliniska IT-stöd som spänner över flera delar av sjukhusets vårdkedja, säger han.

Systemet T5 kan liknas vid en universaladapter för en rad olika medicinsktekniska utrustningar, från olika tillverkare, som pratar olika språk.

Enkelt uttryckt fungerar T5-systemet som en universaladapter för en rad olika medicinsktekniska utrustningar, från olika tillverkare, som pratar olika språk. Adaptern "översätter" all data på ett standardiserat sätt, sparar och exporterar den till nuvarande och framtida system.

Patientsäkerheten bibehålls

Men även om data sparas, riskeras inte patientsäkerheten. På samma sätt som för patientjournaler är den data som genereras av T5-systemet nämligen enbart tillgänglig för behandlande personal, med koppling till patienten. Det innebär att patientdatalagen liksom personuppgiftslagen gäller, på samma sätt som för patientjournaler.

För patienten innebär därmed systemet att:
- Patientens data hanteras på ett bättre sätt, med syftet att ge bättre kliniskt beslutsunderlag och spårbarhet än i dag, säger Peter Håkansson.

Och för sjukhuspersonalen?

- Att det blir färre manuella steg för att få in data och information i journalen, vilket förenklar vardagen. Läkaren får bättre möjlighet att ta väl informerade beslut utifrån insamlade data, genom att hen får bättre koll på patienten genom hela flödet, snarare än enstaka ögonblicksbilder.Systemet ger även högre kvalitet på medicinsktekniska data som samlas in.

Något som ger stora forskningsmöjligheter:

- Forskare kommer att ha betydligt bättre tillgång till kliniska data än tidigare. Men precis som förut krävs en godkänd klinisk prövningsansökan för att använda den, förklarar Peter Håkansson.

Att samla in data från medicinskteknisk utrustning och "översätta" till ett gemensamt språk görs redan på vissa stora sjukhus i USA, Europa och Asien. Karolinska är däremot ensamma om att lagra genererad data i en egen databas som behöriga läkare och forskare har tillgång till.

- Vi tar kontroll över vår egen data i full upplösning, betydligt mer än i vanliga journalsystem. Vi som universitetssjukhus ska kunna forska på data från inneliggande patienter för att på sikt gynna kommande patienter, säger Peter Håkansson.

Text: Carin Tellström

Illustration: Jessica Carenfelt

Fakta systemet T5:

• Begreppet T5 står för Tidsserier för Fysiologiska och Elektroniska Mätvärden.

• För att kunna vara ett sjukhus i världsklass krävs adekvat monitorering över patienterna, genom hela vårdflödet. Det är utgångspunkten i det sjukhusövergripande projektet T5 som startade för tre år sedan. Karolinska i Solna och Huddinge, Södersjukhuset samt Danderyd sjukhus omfattas.

• När det nya T5-projektet implementeras i nya sjukhusbyggnaden, Karolinska Solna våren 2018, kommer samtliga vårdplatser att inbegripas.

• T5-systemet, som i grunden är ett antal databaser, har utvecklats som en prototyp på Karolinska Universitetssjukhuset. Med prototypen som förlaga utvecklar nu den upphandlade leverantören Systematic ett system för kliniskt bruk. Vissa delar utgörs av en standardlösning, medan andra delar i konceptet är helt nya och utvecklas tillsammans med Karolinska.

• Även Södersjukhuset och Danderyds sjukhus kommer att använda sig av T5-systemet, vilket innebär att data från patienter som besökt något av dessa sjukhus kan användas gemensamt.

• All data som generas kommer inte att kunna sparas, datamängderna blir helt enkelt för stora. Det blir upp till sjukhusen att ta beslut om vilka data som ska lagras, samt hur länge.

• Röntgenbilder, video, labsvar och liknande hanteras inte av systemet.

• T5-systemet kommer att kopplas till Framtidens vårdinformationsmiljö, FVM SLL, landstingets hittills största initiativ för att driva hälso- och sjukvårdens digitala förändringsresa och där en ny journalfunktionalitet ingår. FVM SLL pågår under cirka fem år, från 2017 till 2022.

• I teamet som jobbar med T5-projektet finns både klinisk personal, samt personal från MT och IT.

• Driftsättning av T5 på Karolinska sker succesivt under 2018, med start i Solna i april 2018. För Huddinge sker genomförandet under 2019.