Sammanfattande resultat av arbetet efter Macchiarini

Nyhet

Ett år har gått sedan Kjell Asplund överlämnade utredningen "Fallet Macchiarini Utredning av verksamheten med transplantationer av syntetiska luftstrupar vid Karolinska Universitetssjukhuset". Utredningen innehöll 33 rekommendationer till förbättringsarbete. Rekommendationerna omsattes i ett sjukhusövergripande förbättringsprogram bestående av tidsatta delprojekt.

Nedan följer en sammanfattning av resultaten från programmet.

  • En arbetsgrupp bestående av representanter från Karolinska Institutet, KI, och sjukhuset har tagit fram dels en Begreppsguide som beskriver gränslandet mellan vård och forskning vilken ska vara ett stöd för medarbetare att göra rätt, dels ett Intyg för ansvarsfördelning vilket skall fyllas i inför varje studie som kräver etikansökan och vilket syftar till att förtydliga ansvar, skapa spårbarhet och ge patientområdeschefer möjlighet att ta ställning till samtliga studier inom sitt ansvarsområde. Dessa två dokument gäller för samtliga medarbetare både vid universitetet och sjukhuset.
  • En ny rutin har införts samt en oberoende kommitté tillsatts för att ge etisk vägledning och stöd till patient- och funktionsområdeschefer kring användande av obeprövade metoder.
  • Ett annat arbete gäller strukturer för införande av nya beprövade metoder och utrangering av gamla. Den så kallade kunskapsorganisationen inom SLL är under omstöpande och dialog förs om en mer ändamålsenlig struktur.
  • En riktlinje har införts gällande de multidisciplinära konferenser som är kärnan i den högspecialiserade vården. Dessa konferenser ska följa samma struktur över hela sjukhuset och bidra till tydligare ansvarsfördelning och högre kvalitet.
  • Regler för vilka som får vistas i operationssal har införts, vilka syftar till att säkra etik, spårbarhet och hygien.
  • En GCP-utbildning (Good Clinical Practice) har tagits fram i samarbete med Läkemedelsverket. Denna kurs är nu obligatorisk för samtliga patient- och funktionsområdeschefer och tema- och funktionschefer.
  • En genomlysning av rekryteringsförfarandet på sjukhuset har gjorts, vilken har lett till en förenklad och förtydligad rekryteringsprocess, tydliggjorda roller och ansvar, kvalitetskontroller, samt en ny KI-Karolinska-gemensam rutin för förenade anställningar.
  • I samarbete med SKL och SLL har Karolinska Universitetssjukhuset bidragit till ändrade kollektivavtal med omvänd informationsplikt när det gäller bisyssla, så att medarbetaren är skyldig att ange sådana. Detta syftar till att ge arbetsgivaren en korrekt ögonblicksbild över aktuella bisysslor i varje stund och underlättar att föra nödvändiga dialoger med medarbetare i dessa fall.
  • Därutöver har det beskrivna fenomenet "tystnadskultur" angripits inom ramen för ledarskapsutveckling. En workshop med representation från hela sjukhuset hölls för att förstå vad fenomenet består i och hur det yttras och verktyg för att underlätta ett öppet arbetsklimat är under framtagande. Detta arbete är en oerhört viktig del i vidare arbete med ledarskap och införande av nya arbetssätt inom ramen för sjukhusets nya verksamhetsmodell.

Sammanfattningsvis har arbetet med Förbättringsprogrammet löpt väl, prioriterats och passat in i övrigt förbättringsarbete på Karolinska Universitetssjukhuset.