Kommentar med anledning av medieinslag om väntetider på operation

Nyhet 2017-10-24

I Dagens Nyheter (dn.se) den 24 oktober finns en artikel om köer för vård på Karolinska Universitetssjukhuset. Det stämmer att köerna för operation har ökat under året, vilket beskrivs i Karolinska Universitetssjukhusets delårsrapport.

Vårdgarantin anger att patienter inte ska behöva vänta längre än 90 dagar på behandling, till exempel operation, eller längre än 30 dagar för nybesök. Sjukhuset gör alltid en medicinsk prioritering i samband med att patientens vård planeras. För patienter som bedöms att inte kunna vänta undersöks också möjligheter att erbjuda behandling hos en annan vårdgivare.

Operationskapacitet och vårdplatser styr

Två huvudfaktorer avgör när patienter kan bli opererade: operationskapaciteten samt tillgången till vårdplats. Vissa patienter behöver också förbehandling inför operation. För närvarande finns 1118 disponibla vårdplatser på Karolinska Universitetssjukhuset. För 2017 bedömdes behovet uppgå till 1350 vårdplatser. Anledningen till att inte fler vårdplatser är öppna är framför allt sjuksköterskebrist inom vissa områden; en utmaning vi delar med andra sjukhus i Sverige.

Åtgärder

Karolinska arbetar på daglig basis med hanteringen av köläget utifrån en medicinskt baserad prioriteringsordning. I arbetet med köerna fokuserar Karolinska särskilt på patienter med tumörsjukdomar samt på prioriterade grupper inom barn- och vuxenkirurgin.

Under inledningen av hösten har fokus legat på sjukhusets cancerköer och särskilda satsningar har gjorts inom områdena malign gynekologi och malign övre abdominell kirurgi. Genom intern omprioritering och samarbete i nätverket har väntetiderna inom dessa områden också kunnat minskas. Parallellt med hanteringen av de mest brådskande områdena, tumörkirurgi och barnkirurgi, utarbetas en plan med lite längre tidshorisont och ett bredare fokus.

Karolinskas åtgärder kan delas in i fyra huvudområden:

a) Minska behovet av slutenvårdsoperationer på Karolinska:
Med fokus på etablerade samarbeten med de andra sjukhus samt fortsatt poliklinisering är ambitionen att reducera inflödet till såväl operation som slutenvården. Inom flertalet områden är bedömningen att det finns andra aktörer som har såväl kompetens som kapacitet att ta hand om delar av Karolinskas kö.

b) Öka operationskapaciteten:
Stort fokus ligger på att öka vårdplatskapaciteten då detta nu bedöms vara den enskilt största begränsningen. Inom området skapas ett program för att öka attraktionskraften och kvarstannandegraden för sjuksköterskor inom Karolinska.

Avseende operationskapacitet har en upphandling av extern kapacitet gjorts och samarbeten har inletts. Operationerna utförs av kirurger från Karolinska men hos andra vårdgivare.

Kontakt med de andra akutsjukhusen i SLL har också initierats för samverkan kring grupper där Karolinska inte är ensamutförare och även om kapaciteten är ansträngd i hela nätverket har flera möjligheter till samverkan identifierats.

Inom PMI (Perioperativ Medicin och Intensivvård) har program med betald utbildning av operations-, IVA, och anestesisköterskor startat vilket på lite längre sikt kommer att stärka vår interna kapacitet.

c) Öka nyttjande av befintlig kapacitet:
En rad förbättringsområden har identifieratssom är kopplade till hur sjukhuset nyttjar den kapacitet som finns tillgänglig. Dessa rör exempelvis tydligare uppdelning av akuta och elektiva flöden, förbättrat nyttjande av operationsavdelningarna, bättre synkronisering mellan vårdplats- och operationsresurs och förstärkta rondrutiner.

d) Prioritering inom befintlig kapacitet:
Internt ligger störst fokus på de områden där Karolinska är ensamutförare inklusive canceroperationer och barnkirurgi och aktiviteter vidtas nu för att fördela om kapacitet mellan olika verksamhetsgrenar. Medicinsk prioritering utgör grunden för resurstilldelning.

- Det är oacceptabelt att patienter behöver vänta på viktig vård och vi arbetar därför intensivt med egna åtgärder, samt i samarbete med andra sjukhus och vårdgivare. Vi har bland annat upphandlat operationskapacitet hos privata vårdgivare; detta frigör kapacitet för den högspecialiserade vård som Karolinska ska prioritera. Vi jobbar också intensivt med att rekrytera fler sjuksköterskor och skapa en långsiktigt hållbar och attraktiv arbetsmiljö för våra medarbetare, säger Annika Tibell, operativ direktör och biträdande sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.

- Kompetensförsörjning är ett prioriterat område. Frågan kring kompetens kan vi inte hantera ensamma utan här krävs även regionala och nationella initiativ, avslutar Annika Tibell.