Efterlängtad samvård nu även på Karolinska i Solna

Nyhet 2017-02-02

Lättare anknytning, bättre amning och minskat behov av smärtlindring. Ja, listan över fördelarna för samvård av mamman och för tidigt födda spädbarn kan göras lång. Det har studier visat i många år, samtidigt som vårdformen inte var möjlig tidigare på Karolinska i Solna. Tills nu, då fyra nya samvårdsrum har öppnat i nya sjukhusbyggnaden.

- Nu har vi fått lokaler som gör den här vårdformen möjlig. I och med det kan vi nu bedriva samvård på hela Karolinska, alltså i både Huddinge, Danderyd och som sista pusselbit nu även Solna, säger en stolt Boubou Hallberg, patientområdeschef Sjuka nyfödda barn.

Samvård positivt för hälsan

Även om samvård som koncept utvecklades på Karolinska Danderyd, och sjukhuset enligt Boubou Hallberg är världsledande i ämnet, har konceptet tagit tid att implementera. Och forskningen fortgår:

- Vi har precis haft en vetenskaplig publikation som visar att med samvård så skapas mer hud-mot-hud-tid än utan samvårdsformen, säger han och nämner fler fördelar med konceptet:

- En sån här avdelning får också högre föräldranärvaro än avdelningar byggda på annat sätt. Samvårdsavdelningar gör det möjligt för föräldrarna att vara på avdelningen dygnet runt, att vara med sina barn så mycket som möjligt.

Både barnmorskor och sjuksköterskor på neonatalen i Solna håller med:

- Blodtrycket blir bättre, amningen kommer igång snabbare, kvinnorna får mindre ont och de som har genomgått kejsarsnitt behöver dokumenterat mindre smärtlindring när de är nära sin bebis, jämfört med när de är separerade. Så det finns enorma vinster med samvård, säger barnmorskan Lotta Bemgård.

Nya organisationen underlättar samvård

Förutom skräddarsydda lokaler underlättar även den nya organisationen på Karolinska samvårdsformen. Anledningen är att kvinnor och barn sorterar under samma tema i den nya verksamhetsmodellen, där effekten blir gemensamt ansvar för en patientgrupp.

Det innebär att avdelningen har två team som samarbetar, ett med barnmorskor och ett med sjuksköterskor. Den senare en yrkesgrupp som inte har jobbat på neonatalen tidigare. I stället fanns enbart barnmorskor med dubbelkompetens att sköta både barn och mammor. En förändring som starkt underlättar för personalen:

- Nu kan vi koncentrera oss framför allt på mammornas sjukvård och amning. Man behöver inte ha dubbelkompetens och därmed även behöva sköta extremt prematura barn, säger barnmorskan Lotta Bemgård.

Chefsjuksköterskan Maria Midstam håller med och pekar även på fördelar åt motsatt håll:

- Det är en stor vinst för neonatalvården att få information om föräldrarna och de nyblivna mammorna, en win-win. Mor och barn har hängt ihop som en enhet till dess att barnet fötts. Desto närmare de är varandra desto naturligare är det, säger hon.

Minskad stress för alla

En annan vinst är att stressen minskar för både personal och patienter, det visar erfarenheter från Södersjukhuset:

- Att sköta en mamma med högt blodtryck, som prioriterar att i stället vara hos sitt barn, vilket är självklart, blir svårare för barnmorskan. Men här finns mor och barn på samma avdelning, varför stressen blir mindre och informationen finns att tillgå på plats, säger vårdenhetschef Jessica Schiött, vid patientområde sjuka och nyfödda barn.

Vilka mammor med barn som i dag erbjuds samvård bestäms av ett antal kriterier. Med dagens bemanning får mammorna exempelvis inte vara för sjuka då obstetriker saknas under interimsperioden, det vill säga tills förlossningen flyttar in i nya sjukhusbyggnaden. Först då kan samtliga mammor följa med sina för tidigt födda barn till neonatalen.

Text och Foto: Carin Tellström