Medicinsk sekreterare på Klinisk patologi och cytologi

Nyhet

Att arbeta som medicinsk sekreterare på Patologen i Huddinge är att befinna sig mitt i verksamheten. Det är ett medicinskt sekreteraryrke som skiljer sig från mängden. Inte bara genom de många stimulerande kontakter som arbetet erbjuder utan också för att den miljö i vilken arbetet utförs är helt unik.

Träffa Ulla Bergström och Ewa Lundqvist, medicinska sekreterare samt deras enhetschef Katarina Bergås när de delar med sig av sin yrkesmässiga vardag.

Ulla upplever arbetet som medicinska sekreterare som att befinna sig mitt i verksamheten. Att arbeta som medicinsk sekreterare på Klinisk patologi/cytologi skiljer sig mycket från övriga arbetsplatser - det går inte att jämföra. Terminologin är bredare eftersom vi skriver om hela kroppen och inte bara ett specifikt område, vilket Ulla menar är både utmanande, omväxlande och roligt.

"De flesta vet ju vad man gör på en vårdcentral men inte på ett patologilaboratorium och därför kanske det kan verka främmande och obehagligt, säger Katarina Bergås enhetschef."

Ulla håller med hon menar att många tänker på döden när de hör ordet patologi men i själva verket är det max tio procent av proverna som våra laboratorier hanterar som kommer från avlidna. Prover från avlidna hanteras likadant som alla andra prover. Det finns mycket fördomar och okunskap om patologin och de flesta vet inte att det främst handlar om laboratorieverksamhet och prover. 90 % av proverna kommer från levande patienter. Prover som anländer från klinikerna kommer från olika organ i kroppen samt från vätskor.


En fördel med arbetet som Ewa framhåller är att man inte bara skriver svar från en läkare utan från flera. Det är både en utmaning och gör arbetet mer varierat och roligt. Vi har ett väldigt omväxlande arbete där vi hjälps åt att variera de olika arbetsuppgifterna. Vi har telefonservice med generösa öppettider, vi skriver ut provsvar, ringer och beställer transporter i och utanför Sverige. Vi har även konferensverksamhet, där vi sammanställer materialet (glas och PAD-svar). Varje vecka är också en av oss såkallad "Andon", vilket innebär att den personen får jobba ostört med problemlösningar.


Eftersom vi är en laboratorieverksamhet så har vi knappt någon direkt patientkontakt. Däremot har vi en hel del kontakt med kliniker och sjuksköterskor som ringer och ställer frågor. Genom alla våra konferenser får vi också kontakt med kliniker och andra medicinska sekreterare från hela Sverige, berättar Ulla.
Ewa förklara att förutom de "ordinarie" arbetsuppgifterna deltar hon även i förändringsarbete på kliniken, där de arbetar i tvärgrupper för att exempelvis korta ner svarstiderna. Det sker en ständig utveckling som gynnar både medarbetare, kunder och patienter.


Tekniken är viktig för oss och vi arbetar kontinuerligt med nya lösningar för att förbättra det tekniska. Vi har också en del akutverksamhet som innebär att vi får in prover från pågående operationer som måste tas om hand omgående. Detta visar verkligen hur viktiga vi är i vårdflödet och att vi är en avgörande del i den akuta och avancerade vården på Karolinska framhäver Ulla.


- Vi är ändstationen i flödet från att proverna kommer in, hanteras, analyseras och svaras ut. Det utvecklas hela tiden nya sätt att analysera och nya teknologier som påverkar och förändrar vårt arbete, säger Susanne


För att passa i arbetet som medicinsk sekreterare på Klinisk patologi/cytologi måste man vara serviceminded och gilla att arbeta i varierande tempo tycker Ulla. Jag själv tycker mest att det är positivt med varierande tempo för jag tappar lite motivation om det är lågt tempo ibland.


Katarina håller med men menar också att det är viktigt att ha känsla för ansvar och organisation. En förutsättning för att trivas är också att man tycker om att skapa kontaktnät och bevara bra kontakt med alla yrkeskategorier och med verksamheter.