Forskning på arbetstid – ett alternativt vapen i kampen om sjuksköterskan

Nyhet 2014-04-29

- Verksamhetsutveckling genom systematisk kompetensförsörjning, det bidrar till en bra och säker vård. Det handlar om att vi ska försörja oss med bra kompetens hela vägen ut. Kompetens är en patientsäkerhetsfråga alltså är kompetens en strategisk fråga, det säger Monika Samuelsson, divisionschef på Karolinska Universitetssjukhuset.

Vårdens behov måste vara vägledande för vilken kompetensmix som sätts samman och både kompetens och tjänster bör vara differentierade. Det är en av grundbultarna i hur akademiskt meriterad personal ska kunna behållas i klinisk verksamhet. Det var Karolinska Institutet (KI) och Karolinska Universitetssjukhuset (K) överens om då de våren 2010 inledde sitt samarbete i denna fråga.

- Framtidens hälso- och sjukvårdsplan säger också att vi måste bemöta våra patienter genom rätt kompetens, i rätt tid och vid rätt tillfälle. Den analys som krävdes för att kunna uppfylla den planen saknades då vi inledde vårt samarbete med KI, säger Monika Samuelsson.

Det kändes dessutom oroande att trots att antalet disputerade sjuksköterskor ökade, befann sig dessa inte i den kliniska verksamheten trots att verksamheterna visade intresse vid frågan om de var intresserade av att ha disputerade sjuksköterskor anställda.

- Interaktionen mellan vård, forskning och utbildning är viktig, inte bara för att utveckla verksamheten utan också för att attrahera och behålla medarbetare. Om vi vill fortsätta vara ledande i multiprofessionell forskning behöver vi ha kompetent personal, säger Monika.

Därför inrättas nu tio tjänster för sjuksköterskor med doktorsexamen och dessa kommer snart att annonseras. Tanken är att forskningen ska vara väl förankrad i den egna verksamheten. De disputerade sjuksköterskor som erhåller tjänsterna kommer att adjungeras till något av de forskningsområden som ingår i SFO-V (Strategiska forskningsområdet vårdforskning). SFO-V ingår i en satsning från regeringen på utvalda forskningsområden och är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska institutet och Umeå universitet.

De fem forskningsområdena är: kvinnor och barns hälsa, människor som lever med kroniska sjukdomar, äldre med nedsatt aktivitet och delaktighet, cancer och palliativ vård och omsorg samt hälso- och sjukvårdsforskning inom organisation, management, information och hälsoekonomi.

- Det finns ett otroligt stort behov av forskning inom dessa områden och tio sjuksköterskor får nu alltså chansen att matchas med någon av dessa forskningsgrupper, det säger Kerstin Tham, prorektor på Karolinska Institutet.

Kompetensmodellen

Den förmåga en individ har att kombinera färdigheter, kunskaper, erfarenheter, kontakter och värderingar – det är Socialdepartementets definition av kompetens.

- Det gäller att ha en gemensam syn i organisationen på vad som är kompetens och vilken kompetens som krävs. Det säger Marie-Louise Orton, Omvårdnadschef på Karolinska Universitetssjukhuset.

Bakgrunden till arbetet med kompetensmodellen var bristen på sjuksköterskor, stängda vårdplatser, bristande patientsäkerhet, höga kostnader för inhyrning av personal och mycket övertid. Kraven blev då högre på att tydliggöra de utvecklingsmöjligheter som finns inom klinisk vård.
De förväntade positiva effekterna av att inrätta en kompetensmodell är att sjuksköterskor i högre utsträckning nu ska stanna kvar. Genom möjlighet till utveckling inom den patientnära vården hoppas Karolinska Universitetssjukhuset att personalomsättningen ska minska.

- Nyrekrytering skulle dessutom underlättas och resultera i minskade kostnader. Erfarna sjuksköterskor med hög kompetens kanske förhoppningsvis väljer att stanna kvar vilket kommer att leda till ökad kvalitet och patientsäkerhet. Det blir en bättre inskolning för nya kolleger, bättre handledning av studenter och sammantaget en bättre arbetsmiljö, avslutar Marie-Louise.

Text & Bild: Cecilia Frisell