Genetiska sjukdomar och tillstånd

Till de genetiska sjukdomarna räknas även tillstånd som inte är ärftliga utan orsakas av genetiska förändringar som bara har uppstått i vissa celler eller vävnader i kroppen. Hit räknas cancer som orsakas av mutationer i de gener som styr cellernas delning. Mutationer som uppkommer under fosterutvecklingen kan leda till medfödda missbildningar och missfall. Därför räknas även en del missbildningar till de genetiska sjukdomarna, även om långtifrån alla missbildningar eller missfall har en genetisk orsak.

Genetiska sjukdomar och tillstånd orsakas av olika typer av mutationer, förändringar i arvsmassan (DNA). Symptomen avgörs av vilken eller vilka gener som är förändrade och på vilket sätt mutationen förändrar genen och dess proteiner. Man brukar för enkelhetens skull dela in ärftliga sjukdomar i kromosomavvikelser, monogena sjukdomar och multifaktoriella sjukdomar.

Kromosomer och Kromosomavvikelser

Vår kropp är uppbyggd av miljarder celler. Inuti varje cell finns en cellkärna och inne i den våra kromosomer. Kromosomerna går inte att urskilja när cellen befinner sig i vila, men när cellen delar sig drar varje kromosom ihop sig, vilket medför att vi kan studera dem i ett mikroskop.

Normalt finner man 46 kromosomer i varje cell hos människan. Varje kromosom har en exakt kopia av sig och man delar därför in de 46 kromosomerna i 23 par.

De första 22 kromosomparen kallas autosomer och är precis lika hos män och kvinnor, medan det sista paret - könskromosomerna - skiljer sig åt mellan könen. Kvinnor har normalt två X-kromosomer, XX, medan män har en X och en Y kromosom, XY.

DNA-arvsmassa

Kromosomerna består av deoxiribonukleinsyra (DNA) den molekyl som bär våra anlag/gener. DNA tråden är mycket lång och mycket tunn, en enda cellkärna innehåller nästan 2 meter DNA. För att den skall få plats är den sinnrikt paketerad med hjälp av proteiner till en kromosom.

Varje kromosom innehåller ett stort antal gener, från några hundra till flera tusen beroende på kromosomens storlek och man har uppskattat att en cell totalt innehåller 21.000 gener.

Eftersom vi har två kromosomer i varje par så har vi också en dubbel uppsättning av alla gener, en som vi ärvt från mamma och en från pappa.

Kromosomavvikelser

Dessa tillstånd orsakas av att patienten:

• Har en extra kopia av en hel kromosom
• Har en extra bit av en kromosom
• Saknar en bit av en kromosom

Kromosomavvikelser innebär att många gener finns i förändrat antal kopior och därför har patienten ofta ganska komplexa symptom. Undantaget är om avvikelsen endast omfattar könskromosomerna, X eller Y, då symptomen kan vara milda.

Även om kromosomavvikelser finns i alla kroppens celler är det endast i undantagsfall som de kan gå i arv, eftersom de flesta är orsakade av en ny mutation som bara drabbat den aktuella personen.

Om en kromosom eller delar av en kromosom saknas eller finns i extra kopior innebär detta att vi saknar respektive har extra upplagor av vissa gener. Detta medför nästan alltid en påverkan på patienten i form av intellektuell funktionsnedsättning, avvikelser i utseendet och/eller missbildningar.

Numeriska kromosomavvikelser

Numeriska kromosomavvikelser är kromosomavvikelser där man har en hel kromosom för mycket eller för lite.

Den vanligaste numeriska kromosomavvikelsen är en extra kopia av kromosom 21, också kallad trisomi 21 eller Downs syndrom. Ett till två av 1000 nyfödda barn har en extra kromosom 21. Personer med Downs syndrom har en intellektuell funktionsnedsättning som kan variera i svårighetsgrad kombinerat med ett typiskt utseende och ibland missbildningar.

Förlust av en hel kromosom eller extra kopior av andra kromosomer medför oftast så grava fel att barnet inte föds utan graviditeten slutar med ett missfall. Mer än hälften av de missfall som sker under de tre första graviditetsmånaderna beror på att fostret hade fel på sina kromosomer.

Det händer dock att barn föds med en extra kopia av kromosom 13 eller 18. Dessa barn har oftast så svåra missbildningar att de dör vid tidig ålder.

De flesta numeriska kromosomavvikelser uppkommer som en slump vid bildningen av könscellerna, vilket innebär att risken att samma sak skall hända igen vid nästa graviditet är liten.

Strukturella kromosomavvikelser

Strukturella kromosomavvikelser innebär att en eller flera kromosomer har förändrat sin struktur och avviker i utseendet.

Det kan vara delar av kromosomer som har gått av och bytt plats med varandra, segment inom en kromosom som förändrat sitt läge eller delar av en kromosom som gått förlorade eller finns i extra upplaga.

Om den strukturella förändringen inte innebär en förlust eller tillkomst av extra kromosommaterial kommer kromosomavvikelsen inte att ha någon påverkan på personens hälsa och kallas därför balanserad.

Personer som bär på en balanserad strukturell kromosomavvikelse är friska men har en ökad risk att få barn som ärver kromosomavvikelsen i obalanserad form. Detta innebär en ökad risk att föda ett barn med intellektuell funktionsnedsättning, avvikelser i utseendet och/eller missbildningar, men också en ökad risk för missfall och ibland infertilitet.

Storleken på risken varierar beroende på vilken typ av kromosomavvikelse det rör sig om och vilka kromosomer som är inblandade.

Personer med balanserade strukturella kromosomavvikelser bör därför erbjudas genetisk rådgivning där den specifika risken kan uppskattas. Det är samtidigt viktigt att göra en familjeutredning och erbjuda kromosomanalys för de släktingar som löper risk att vara anlagsbärare.

Könskromosomavvikelser

Könskromosomavvikelser utgör de avvikelser som drabbar könskromosomerna. Generellt medför dessa inte lika allvarliga symptom som de som involverar autosomerna.

Flickor med avsaknad av en X-kromosom har bara 45 kromosomer, ett tillstånd som kallas Turners syndrom. Detta medför bland annat kortvuxenhet och infertilitet. En del av problemen vid Turners syndrom kan idag avhjälpas med medicinsk behandling och i Sverige finns regionala Turnercentra samt ett utarbetat vårdprogram.

Pojkar och flickor med en extra X eller Y-kromosom, XXX, XXY eller XYY, har en ökad benägenhet att få vissa psykosociala problem. De blir ofta längre än genomsnittet och pojkar med XXY är infertila.

Monogena sjukdomar

Ärvs enligt Mendels ärftlighetslagar: autosomalt dominant, autosomalt recessivt eller könsbundet.

Vid dessa tillstånd orsakas sjukdomen av mutationer i en enda gen.

Symptomen beror på vilken gen som är skadad och på vilket sätt dess funktion har förändrats. Det finns tusentals olika monogena sjukdomar och alla är ovanliga. De flesta förekommer endast i ett fåtal nya fall per år i Sverige.

Multifaktoriella sjukdomar

Multifaktoriella sjukdomar kallas även polygena eller komplexa sjukdomar.

Dessa tillstånd orsakas av förändringar i flera olika gener i samverkan med omgivningsfaktorer eller livsstil.

Till denna grupp av genetiska sjukdomar hör flera av de vanliga folksjukdomarna som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, flera neurologiska och psykiska sjukdomar samt några av de vanligaste medfödda missbildningarna.