Du som förälder är med och formar vården

På Karolinska universitetssjukhuset är föräldrarnas önskemål avgörande för hur vården utformas. Du och din familj känner er nyfödda familjemedlem allra bäst. En stor del av omhändertagandet av barnet står du och din partner själva för. Men vår personal finns alltid nära till hands för stöd och hjälp.

Att bli förälder är en stor och betydelsefull händelse i livet. Känslorna kan pendla mellan glädje över att barnet äntligen är här, samtidigt som man kan känna oro över att anpassa sig till rollen som nybliven förälder.

Att bli förälder till ett barn i behov av neonatalvård kan i många fall innebära en kris och leda till känslomässiga reaktioner hos föräldrarna. Dagarna på sjukhus kan pendla mellan glädje över små framsteg och oro över bakslag. Många familjer med sjuka eller tidigt födda barn berättar om en overklighetskänsla. Det tar oftast några dagar innan de kan ta in och förstå fullt ut at barnet som ligger i kuvösen är deras och att det är samma foster som för några dagar sedan växte tryggt i livmodern.

Som förälder hamnar man i en ovan miljö på en neonatalavdelning. Barnet kanske ligger i en kuvös, det kan vara fullt med sladdar och monitorer som visar olika saker. Även om det finns mycket personal som är vana att ta hand om för tidigt födda barn är föräldrarna de viktigaste personerna för barnet. Som förälder stöttas man däför av personalen att vara delaktig i så stor utsträckning som möjligt i omvårdnaden av barnet.

Stöd för dig som är nybliven förälder

Våra kuratorer arbetar med psykosocialt behandlingsarbete. Stöd och krissamtal i samband med sjukhusvistelsen är en stor del av kuratorns arbete och kompetens. Det kan röra sig om samtal med inriktning på

  • Graviditeten och förlossningen
  • Tankar och känslor som har väckts i samband med barnets vistelse på avdelningen
  • Stöd i föräldraskapet
  • Hantering av oro och stress
  • Praktiska svårigheter som sjukhusvistelsen kan medföra
  • Oro för hur syskon eller andra familjemedlemmar klarar av situationen

Våra kuratorer kan även bistå med samhällsinformation, information om föräldraförsäkringen samt vägledning i kontakten med andra myndigheter. De finns tillgängliga såväl på vårdavdelningarna, som i hemsjukvården och på neonatalmottagingarna.

Sjukhuskyrkan kan också vara ett bra stöd för många och finns alltid tillgängliga på våra sjukhus.

Dagen på neonatalavdelningen

När ditt barn vårdas hos oss får ni kontaktpersoner i form av planeringsansvariga sjuksköterskor samt barn- eller undersköterskor.

Det fungerar oftast bra att lägga upp en plan för dagen, men ibland vill barnet vända sig, byta blöja, osv. tidigare än planerat.

När du som förälder befinner dig på någon av våra vårdavdelningar är det bra om du berättar för personalen när du lämnar ditt barn och vilken tid du planerar att vara tillbaka. Då kan ni tillsammans planera när ert barn ska skötas om nästa gång.

Rond

Varje förmiddag äger ett rondmöte rum på våra vårdavdelningar. Under denna sammankomst går hela vårdteamet tillsammans igenom vad som hänt med ditt barn under de senaste timmarna och kommande vårdåtgärder planeras. Ronden fungerar även som ett undervisningstillfälle. Vi ser dig som förälder som en självklar del av vårdteamet och du är hjärtligt välkommen att delta i ronden av ditt barn. Rondverksamheten startar kl. 09.00, men exakt vilken tid personalen kommer till ert barn är svårt att säga. På helgerna är det jourbemanning och färre läkare. Läkarronden har då ingen fast tid och ni får information om vad som beslutats och planerats efter ronden.

Besök av anhöriga

Syskon, nära anhöriga eller andra personer som är viktiga för er familj är välkomna att besöka barnet efter överenskommelse med tjänstgörande personal. Bedömning görs utifrån barnets behov av lugn, vila och aktiviteter på vårdrummet. Antalet personer förutom mamma och pappa begränsas till två personer per tillfälle. Längden på besöket bestäms tillsammans med tjänstgörande personal. Andra barn än syskon får inte besöka det sjuka eller för tidigt födda barnet.

Barnens infektionskänslighet gör att det är mycket viktigt att de som vill besöka barnet inte har några tecken på pågående infektion, såsom exempelvis feber, halsirratation, nästäppa eller hosta. Rådgör därför atlltid med tjänstgörande sjuksköterska när det är möjligt för era närstående att komma på besök.

Ta gärna foton eller film på ert barn och visa gärna dagboken som ert barn på avdelningen för era närstående. Om barnet har syskon hemma kan det vara viktigt för dem att rita teckningar och/eller skicka med något som deras nya lilla syskon kan ha vid sin plats på rummet.

Amning, sondmatning, bröstmjölk och sugbehov

På neonatalavdelningarna har vi som målsättning att bedriva vård som underlättar amning. Om så är möjligt bör barnet matas med bröstmjölk, eftersom denna innhåller viktiga näringsämnen för barnet. Både egen och donerad bröstmjölk kan användas. På våra avdelningar har vi nutritionsrum där dietister bereder och säkerställer näringsinnehållet i maten.

Sondmatning

När barnet är sjukt eller fött för tidigt kan det ha svårt att amma själv. I bland behöver barnet därför  matas genom en slang som går direkt ned i magsäcken. Denna slag brukar kallas för ventrikelsond.

För att senare komma igång med amning kan ett första steg vara att låta barnet ligga hud mot hud med en förälder. Amning är inte bara beroende av barnets hälsa, mognad och utveckling, utan även av andra faktorer. I bland behövs extra tålamod, då det kan ta lite tid att få amningen att fungera.

Att stimulera mjölkproduktionen

Det första steget för att få igång mjölkproduktionen är att stimulera brösten regelbundet. Börja så tidigt som möjligt efter förlossningen. Om ditt barn ännu inte kan ta emot någon mat så kan bröstmjölken frysas och sparas tills det är dags för barnet att börja få mat.

De första dropparna bröstmjölk är väldigt nyttiga. De innehåller mängder med proteiner, vitaminer och fett. Dessa kan du handmjölka ut och ge till barnet som smakportion. Färsk bröstmjölk direkt i munnen stärker immunförsvaret, det ger även barnet smak och doft, vilket är ett steg på vägen till fungerande amning.

Under de första dygnen efter förlossningen har mamman extra hög halt av det mjölkbildande hormonet prolaktin, så att börja amma eller pumpa ur bröstmjölk under den tiden kan vara till stor hjälp. Även nattetid har mamman extra hög halt av detta hormon.

Bröstpump

När du märker att mjölken har börjat rinna till behöver du en bröstpump. På avdeningen får du som ammar en bröstpump som är personlig under vårdtiden. I början är det viktigt att pumpa ofta och korta stunder. Pumpa gärna i samband med barnets måltider, men alltid efter att barnet har ätit. Pumpen tar du med dig dit du vill sitta när du pumpar. Det går också bra att låna med en pump hem. Det är aldrig för sent att börja pumpa eller amma.

Flaskor med bröstmjölk skall märkas med barnets efternamn, födelsedatum, datum och klockslag då mjölken pumpades. Färdigtryckta namnetiketter finns. Det är viktigt att bröstmjölken ställs kallt så snart som möjligt efter det att den är nypumpad. Den pumpade mjölken klarar sig i rumstemperatur i sex timmar. Nypumpad bröstmjölk ska inte blandas med kylskåskall mjölk. Bröstmjölk kan förvaras i två dygn i kylskåp och sex månader i frysen.

Den minsta flaskan med gult lock använder du innan bröstmjölksproduktionen har kommit igång. Sedan kan du använda de större flaskorna. Aggregat och pumptrattar är engångsartiklar och byts en gång per dygn. Dra gärna upp en liten smakportion till ditt barn varje gång du pumpar.

Det finns möjlighet att hyra bröstpump i samband med utskrivning.

Tröstnapp

Barn som vårdas på neonatalavdelning har inte alltid möjlighet att få sitt sugbeteende tillfredsställt. Att få suga har en lugnande och smärtstillande effekt på matsmältningsprocessen och av den anledningen används tröstnappar till barnen. Om barnet har fri tillgång till bröstet behöver inte tröstnapp användas.

Läs om bröstmjölksdonation hos bröstmjölk för livet

Läs mer om modersmjölkscentralen vid Sachsska barnsjukhuset