Neurologiska Råd- och stödenheten Huddinge

1177 Vårdguiden e-tjänster

Journalservice

Ring oss

08-585 872 18

Besök oss

Karolinska Universitetssjukhuset, Rehabgatan plan 4 ingång R43, HUDDINGE

tider

Öppettider för bokade besök

  • Måndag - Fredag 08:00 - 16:30

Neurologiska råd- och stödenheten stöttar dig som har en neurologisk sjukdom, dig som är närstående till en person med neurologisk sjukdom.

Vi erbjuder dig insatser främst när det gäller de neurologiska diagnoserna ALS (amyotrofisk lateralskleros), neuromuskulära sjukdomar, narkolepsi och Huntingtons sjukdom.

Oberoende av vilken neurologisk diagnos du har erbjuder vi dig:

  • Hembesök för genomgång av din helhetssituation
  • Utbildning om din diagnos i grupp
  • Dina anhöriga kan få information och stöd, enskilt eller i grupp
  • Dina minderåriga barn kan får stöd och information
  • Din personal kan få utbildning om diagnosen
  • Information om samhällets hjälpmöjligheter

Vi som arbetar här är arbetsterapeut, kurator, sjukgymnast.

För att komma i kontakt med oss se kontaktuppgifter.

Patientinformation

Här kan du som patient eller närstående läsa vad som gäller allmänt hos oss inför, under och efter ditt besök. Läs gärna även om din vård på Karolinska: service på sjukhuset, dina rättigheter som patient och din journal.

Inför besöket

I anslutning till denna entré finns tillgång till handikapparkeringar. Besök hos oss är avgiftsfria och du behöver inte anmäla dig i Centralkassan utan du kan gå direkt till vår mottagning. Ring på klockan utanför dörren, ibland kan det dröja innan vi har möjlighet att öppna och då kan man sitta ner och vänta utanför.

Om du har några frågor innan besöket eller om du behöver tolk kan du kontakta sekreteraren eller den yrkeskategori som du ska träffa, se kontaktuppgifter.

Om du inte har möjlighet att komma på den tid du har fått är det bra om du ringer återbud så snart det går, kontakta den du ska träffa eller vår sekreterare, se kontaktuppgifter.

Under besöket

Vid ditt besök kommer du att träffa någon av oss i teamet beroende på vilka behov du har. Vi går igenom din sjukdomshistoria, dess konsekvenser och ser över på vilket sätt vi bäst kan hjälpa dig.

Har du nära anhöriga vuxna och eller minderåriga barn som behöver stöd och hjälp då kan vi vara till hjälp och stöd för dessa personer.

Du kanske har personal runtomkring dig som behöver få kunskap om din diagnos. De kan få utbildning av oss i samråd med dig.

Efter besöket

Efter ditt besök hos oss hjälper vi till att lotsa dig vidare om vi kommit fram till att du behöver ha kontakt med andra yrkesgrupper än de som finns hos oss.

Det är inte ovanligt att det efter besöket uppstår frågor och funderingar och då har du möjlighet att ta kontakt med den vårdgivare du träffade.

Om Du eller dina närstående vill få ytterligare information om hur det är att få en neurologisk diagnos, vilken hjälp det finns att få, vart vänder man sig. Neurologiska Råd- och stödenheten har sammanställt ett material som kan vara till stor hjälp;


En ny rapport

Barn som anhörig till personer med neurologisk sjukdom

I denna rapport redovisas resultat från en utvärdering av ett interventionsprojekt som syftade till att uppmärksamma och stödja barn till föräldrar med allvarlig neurologisk sjukdom.

Barn till allvarligt sjuka föräldrar löper en förhöjd risk för egen ohälsa. Av detta skäl är det en laglig rättighet för barn i Sverige att få stöd som anhöriga. Internationella studier och en tidigare kartläggning på Neurologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset visade på behov av rutiner, ett systematiskt arbetssätt och metoder att erbjuda stöd. Den visade också att stödet som erbjuds ska vara familjeinriktat och att metoder behövde provas ut. Projektet hade två syften; dels att utvärdera implementeringen av Neurologiska klinikens rutiner och arbetssätt för att uppmärksamma barn som anhöriga, dels att utbilda i och prova tre metoder för familjeinriktat stöd.

Resultaten pekar på de svårigheter som är förknippade med implementering av en ny rutin samt av ett barn- och familjeperspektiv i den somatiska vuxenvården. De visar också på möjliga strategier i det fortsatta arbetet.

Läs hela rapporten.......