Hepatit B

Hepatit betyder leverinflammation. Hepatit B orsakas av ett virus som smittar via blod och sexuella kontakter. Även andra kroppsvätskor kan smitta.

Bakgrund

Sjukdomen finns i hela världen och omkring 350 miljoner människor är kroniskt infekterade med viruset. Vanligast är sjukdomen i Sydostasien och Afrika söder om Sahara. När man ser på hela jordens befolkning är den vanligaste smittvägen från mor till barn i samband med förlossningen eller mellan småbarn under de första levnadsåren.

I Sverige sprids sjukdomen främst via sexuella kontakter och bland intravenösa missbrukare. Omkring 100 fall av akut hepatit B och drygt 1000 fall av nyupptäckt kronisk hepatit B anmäls varje år till Smittskyddsinstitutet. De flesta med nyupptäckt kronisk hepatit B har invandrat till Sverige och har smittats som barn i sina ursprungsländer.

Symtom

Akut hepatit B bryter ut för hälften av vuxna som smittas

Tiden från att man smittas till att man blir sjuk i hepatit B är oftast 2-6 månader. Det är dock inte alla som blir uppenbart sjuka, en del får aldrig symtom. Inte heller alla blir kroniska bärare av sjukdomen.

Ungefär hälften av alla vuxna som smittas med hepatit B insjuknar med akut hepatit efter inkubationstiden och mindre än fem procent av vuxna som smittas blir kroniska bärare av viruset. Små barn får i stort sett aldrig några symtom men blir ofta kroniska bärare. Från 20 till 90 procent av smittade småbarn blir bärare, beroende på ålder. Både de som insjuknar akut efter inkubationstiden och de som inte gör det kan bli kroniska bärare.

Akut hepatit B ger gulsot

När man insjuknar 2-6 månader efter man smittats brukar sjukdomen kallas akut hepatit B. Först insjuknar man med allmänna tecken på infektion som feber, huvudvärk, illamående, värk i leder och muskler. När detta avtar får en del gula ögonvitor och gul hud. Urinen blir mörk och avföringen avfärgad (kittliknande).

Risken för allvarlig sjukdom och akut leversvikt är låg, men ökar om man har annan kronisk leversjukdom. Det kan ta lång tid att återhämta sig när man varit sjuk, med trötthet och dålig aptit under veckor till månader.

Kroniskt sjuk i hepatit B ser olika ut för olika personer

Är man kronisk bärare av hepatit B, det vill säga att man har kronisk hepatit B, får man i regel inga symtom. Olika personer påverkas olika av att ha infektionen i kroppen.

Hos en del klarar immunförsvaret av att kontrollera infektionen. Man har då låga virusnivåer och låg risk för framtida leverskada. Hos andra klarar immunförsvaret inte av att kontrollera infektionen och man får återkommande episoder med virusaktivitet och leverinflammation som på sikt orsakar leverskada med risk för skrumplever och levercancer.

Kroniska bärare är smittsamma, men smittsamheten beror på hur mycket virus som finns i blodet och är därför olika stor hos olika patienter.

Diagnos

Diagnosen på hepatit B ställs med hjälp av ett eller flera blodprov. Laboratoriet mäter olika ämnen i blodet som visar hur levern mår och kontrollerar om det finns antikroppar mot hepatit B.

Har man kronisk hepatit B håller man kontakt med infektionsmottagningen där vi kontrollerar virusnivåer och levervärden för att kunna bedöma risken för leverskada.

Det är viktigt att komma på regelbundna återbesök eftersom virusaktiviteten kan förändras mycket vid kronisk hepatit B.

Ibland behöver vi göra en ultraljudsundersökning av levern (FibroScan) eller en leverbiopsi, ta ett prov från levern, för att bättre kunna se hur skadad levern är.

Behandling

Akut hepatit B behöver i regel inte behandlas. Behandling av kronisk hepatit B botar inte sjukdomen utan den sätts in för att hjälpa immunförsvaret att kontrollera infektionen så att levern tar minsta möjliga skada. Man kan antingen ge behandling med ett läkemedel som aktiverar immunförsvaret eller med antivirala läkemedel som direkt minskar virusmängden.

Länkar