Hepatit A

Hepatit betyder leverinflammation. Hepatit A orsakas av ett virus som förökar sig i levern och utsöndras via tarmen.

Bakgrund

Smittan är vanlig i stora delar av världen och smittar främst genom förorenat vatten eller mat i länder där dricksvatten och avlopp inte hålls isär.

I Sverige är smitta inom familjen eller på dagis vanliga smittvägar. Omkring 100 fall av akut hepatit A rapporteras varje år till Folkhälsomyndigheten där hälften har smittats i Sverige.

Symtom

Tiden från man smittas till man blir sjuk (inkubationstiden) i hepatit A är oftast 4 veckor. Först får man allmänna tecken på infektion som feber, huvudvärk, illamående och värk i leder och muskler. När infektionssymtomen börjar avta blir de flesta gula i ögonvitorna och i huden (ikterus), och får mörkfärgad urin och avfärgad (kittliknande) avföring.

Risken för allvarlig sjukdom och akut leversvikt är mindre än en procent, men är högre om man har andra leversjukdomar eller är gravid. Förskolebarn får i regel inga symtom men kan smitta andra i sin omgivning.

Sjukdomen blir aldrig kronisk utan man tillfrisknar efter en tid. Det kan däremot ta lång tid att återhämta sig efter att man varit sjuk, med trötthet och dålig aptit under veckor till månader.

Diagnos

Diagnosen på akut hepatit A ställs med hjälp av ett eller flera blodprov. Laboratoriet mäter olika ämnen i blodet som visar hur levern mår och kontrollerar om det finns antikroppar mot hepatit A.

Behandling

Det finns ingen specifik behandling för hepatit A. Patienter med akut hepatit A bör alltid gå hos en specialistläkare och personer som varit i nära kontakt med den smittade ska vaccinera sig mot hepatit A för att förhindra att de också blir sjuka.

Länkar