Ekinokockos

Ekinokockus granulosus (blåsmask) är en parasitsjukdom. De allra flesta som bär på ekinokockus granulosus blev smittade i sin tidiga barndom.

Bakgrund

Den vuxna masken lever i hundens mag-tarmkanal och utsöndrar ägg med hundens avföring. Betande får blir sedan smittade och utvecklar cystor i levern och andra organ.

Får vi människor i oss maskägg så kan även vi drabbas av cystor i olika organ. Cystorna växer långsamt och finns vanligen i levern men ganska ofta i lungorna och ibland i andra organ. Omkring 70 till 80 procent av de som har smittats har cystor i levern, omkring 20 procent i lungorna.

Hur vanligt är det med Ekinokockus granulosus?

Ekinokockus granulosus är en mycket spridd parasit. Den finns där man bedriver fårskötsel och praktiserar hemslakt så att slakteriavfallet sedan ges till hundar. Sjukdomen är vanlig i delar av Mellanöstern inklusive Turkiet och Irak. Den är också relativt vanlig på Balkanhalvön, i delar av Grekland, i Centralasien och Nordafrika.

De fall som får diagnosen i Sverige har ofta blivit smittade i Irak eller Turkiet. Smittspridning i Sverige förekommer inte.

Symtom

Många märker inget av masken och sjukdomen upptäcks av en tillfällighet. Några kan få besvär, hur mycket beror på hur stor cystan är och var den sitter. Vanligen dör parasiten efter något decennium och cystan/cystorna blir till slut helt förkalkade. Mer om sjukdomen finns att läsa på Folkhälsomyndigheten.

Diagnos

För att få Ekinokockus granulosus måste man vara född och uppvuxen eller tillbringat lång tid i områden där sjukdomen förekommer. Om läkaren misstänker att man har en infektion kan en röntgenundersökning av levern visa om man har typiska cystor. Sedan kan ett blodprov visa om man har antikroppar mot sjukdomen. I så fall är diagnosen bekräftad. Dock har inte alla som bär på masken antikroppar.

Behandling

Medicinsk behandling av aktiv sjukdom

När man har en aktiv ekinokockussjukdom, men där det inte är möjligt att operera bort alla cystor, får man ofta en långtidsbehandling med ett läkemedel som heter Zentel (albendazol). Detta läkemedel kan påverka levern och de vita blodkropparna, och man måste därför gå på regelbundna kontroller på Infektionsmottagningen, Huddinge.

Operation när cystorna ger besvär

Ett fåtal patienter med ekinokockcystor i levern behöver opereras eftersom cystan eller cystorna påverkar hälsan påtagligt. Exempelvis stora cystor som trycker och tar plats eller att cystan påverkar gallvägar eller leverns blodkärl. Cystor som påverkar hälsan påtagligt bör alltid, om möjligt, opereras bort.

Så går operationen till

Före operationen och i en månad efteråt får man behandling med medicinen Zentel för att minimera risken för att sprida parasitinfektionen.

Vid operation av ekinokockcysta används konventionell (öppen) leverkirurgi. För att undvika spridning av parasiterna under operationen krävs en speciell operationsteknik. Innan cystan tas bort töms den på innehåll och parasitrester avdödas med en speciell koksaltlösning. Operationsområdet kläs in i koksaltindränkta dukar för att ytterligare minska risken för spill. Målet är att cystan skall tas bort i sin helhet och att bevara så mycket frisk levervävnad som möjligt.

Finns det risker med operationen?

Riskerna med leverkirurgi vid ekinokockcysta skiljer sig inte åt från annan leverkirurgi utöver att man måste hindra smittspridning. Blödning under operation och läckage av galla efter operation är de två uppenbara risker som är förknippade med all typ av leverkirurgi.

Vi har idag väl utvecklade tekniker för att minimera blödningen vid operation. Risken för galläckage är låg men ökar något om cystan också omfattar gallvägarna. Vi har också etablerade metoder för att förebygga och behandla galläckage.

Efter operation

Efter operationen får man räkna med att stanna på sjukhus ca 5-7 dagar om man är i övrigt frisk och inga oväntade komplikationer uppstår. Det som är mest begränsande efter operationen är smärta från operationsområdet. Man får vanligen börja äta och dricka direkt efter operationen. Ett första återbesök görs på kirurgmottagningen.

Vid regelbundna besök på Infektionsmottagningen i Huddinge kontrollerar man sedan under en femårsperiod att sjukdomen inte kommit tillbaka i levern eller spritt sig till andra organ.