Alkoholhepatit

Alkoholhepatit innebär en akut inflammation i levern som orsakats av alkohol.

Bakgrund

Vanligen behöver man dricka stora mängder alkohol kontinuerligt under en lång tid för att det ska hända. Inflammationen leder till att levern inte längre fungerar normalt. Den kan då inte längre rena blodet eller ta hand om slaggprodukter från ämnesomsättningen i kroppen. Varför vissa personer, men inte andra, utvecklar alkoholhepatit är idag oklart. Ofta har man en skrumpleversjukdom  när man får alkoholhepatit.

Symtom

Feber, matleda, illamående, trötthet och buksmärta är vanligt. Man får också lättare infektioner. Vid svårare alkoholhepatit kan levern inte längre ta hand om nedbrytningsprodukter från blodet. Dessa samlas istället i blodådrorna och gulfärgar hud och ögonvitor och ger gulsot

Diagnos

Blodprover tas alltid för att utesluta andra leversjukdomar, men det är mycket viktigt att sjukvården får reda på om man druckit alkohol, och i vilka mängder. Ibland kan en leverbiopsi  behöva utföras, detta är dock sällsynt. Undersökning av matstrupen, en gastroskopi , kan behöva göras för att utesluta att man drabbats av åderbråck där.

Behandling

Det absolut viktigaste när man har alkoholhepatit är att man slutar dricka alkohol.

Vid mildare sjukdomstillstånd räcker detta. Vid svårare former kan kortison eller andra läkemedel behöva ges under en tid.

Prognos

Fortsätter man att dricka är det mycket vanligt att återfå sjukdomen. Svårare former av alkoholhepatit har en hög dödlighet trots att behandling ges. Akut levertransplantation utförs idag inte för alkoholhepatit.