Diskbråck uppstår ofta i nedre delen av halsryggen eller i ländryggen. Den yttre broskringen på disken brister och diskens kärna, som är som en mjuk massa, tränger ut, vilket kan trycka på nerven med, i första hand, smärta som resultat.
Disken
Disken fungerar som stötdämpare och är uppbyggd av en fibrös ring som omger en gelatinös kärna. Bakom kotkroppen löper spinalkanalen. I spinalkanalen finns ryggmärgen och från denna utgår nerver som försörjer kroppen med känsel och motorisk funktion - till exempel ischiasnerven.
Bråcket
Den fibrösa ringen i disken försvagas med åren så att det ibland uppstår ett diskbråck, vilket är en utbuktning från disken, som kan trycka mot nervrötterna.
Smärtan
Diskbråck kan orsaka tryck eller kemisk retning på en nervrot, och då får man typiska smärtor som strålar ut i arm eller ben. Det är en intensiv, brännande smärta som vanliga värktabletter oftast inte hjälper särskilt bra mot. Smärtan brukar förvärras kraftigt vid hostning eller nysning. Man kan även få muskelsvaghet i de muskelgrupper som nervroten försörjer.
Den mest intensiva värken vid akuta diskbråck går oftast över på några dagar eller veckor även om man inte kan tro det när man har som mest ont.
Om diskbråcket trycker på de nervrötter som sköter urinblåsans funktion eller ändtarmens slutmuskel får man problem att tömma urinblåsan eller "hålla urinen" och bör i sådant fall opereras så snart som möjligt. I annat fall är det smärtan som avgör om man skall överväga operation.
Om man överväger operation görs en magnetröntgenundersökning för att se om det finns ett diskbråck som motsvarar den smärtutstrålning och eventuella muskelsvaghet som uppkommit.
Operation av diskbråck i hals- och bröstrygg sker på neurokirurgiska kliniken medan diskbråck i ländryggen utförs på ortopediska kliniken.