Muskler och bindväv

Musklerna åstadkommer alla kroppens rörelser, inte bara tyngdlyftning utan också tal och andning.

En muskel är en samling muskelceller, omsluten av bindväv
Skelettmusklerna är de muskler som fäster vid skelettets ben och styr deras rörelser. Dem kan vi styra med viljan. Det finns också omedveten muskulatur, huvudsakligen i de inre organens väggar. Tack vare den behöver vi till exempel inte styra andningen eller tarmrörelserna viljemässigt. Hjärtmuskeln står inte heller under viljans inflytande.

Muskeln kan överföra kemisk energi till mekanisk. Den består av trådar som kan dra ihop sig så att muskeln förkortas (spänns), och den utövar då dragkraft i sina ändpunkter. Muskelcellernas förmåga till sammandragning och utvidgning är grunden för alla våra rörelser.

Alla muskler har namn, men namngivningen är något osystematisk, då vissa muskler är uppkallade efter form, storlek eller utseende, och andra efter läge eller funktion.

Muskelns ursprung är fäst vid det ben som hålls stilla när muskeln drar ihop sig, och muskelfästet är fäst vid det rörligare benet. Vissa muskler har flera ursprung.

Sammanhållande bindväv
Bindväv är en stödjande och sammanhållande vävnad, som finns överallt i kroppen. Den omsluter musklerna och andra vävnader och organ. Den binder också samman kroppens olika vävnader, och fyller ut hålrum.

Det finns olika former av bindväv, hållfast och elastisk, alltefter vävnadernas egenskaper.

Uppdaterad
2008-10-22
Informationsansvarig
Informationsavdelningen

Visste du att...

Musklerna utgör ungefär 40 procent av kroppsvikten.

Kroppens största muskel är den stora sätesmuskeln i skinkan. Den heter musculus gluteus maximus.

Ordet muskel kommer från latinets musculus, som betyder liten mus. En spolformig muskel liknar en mus med huvud, buk och svans.