Vi kan idag inte svara på vilken orsaken är till uppkomsten av IBS. Dagens definition av sjukdomen innebär sannolikt inte att det endast finns en orsak, utan mer troligt en rad olika orsaker som ger upphov till samma symptom.
Vi kan idag skönja en rad mer eller mindre välgrundade teorier:
1. Smärtkänslig tarm
Ungefär 2 av 3 patienter med IBS kan påvisas ha en mag-tarm kanal som lättare signalerar obehag eller smärta jämfört med friska. Detta är påvisat både i matstrupe, magsäck, tunn- och tjocktarm vilket indikerar att IBS påverkar hela mag-tarm kanalen.
Något som i dessa sammanhang är oklart är om smärtkänsligheten finns i mag-tarm kanalen eller om det istället är fortledningen eller upplevelsen av en normal känselimpuls i hjärnan som är avvikande.
2. Avvikande tarmrörelser
Det finns en rad studier som pekar på olika typer av avvikelser i mag-tarm kanalens rörelsemönster. Detta innefattar både för kraftiga och för svaga rörelser utan att någon för IBS specifik avvikelse hittats.
3. Avvikande slemhinnesekretion
På samma vis som för de två tidigare beskrivna avvikelserna finns det data som antyder att vissa IBS-patienters tarmslemhinna och de körtlar som dagligen utsöndrar flera liter vätska till tarmen har ett förstärkt funktionsmönster vid IBS.
4. Hormonella avvikelser
I dessa sammanhang är det framförallt kroppens svar på stresshormoner och vilka nivåer av dessa hormoner som stress ger upphov till som har undersökts. Somliga IBS-patienter verkar ha ett förstärkt stressrespons.
5. Inflammation
En rad data talar för att någon form av diskret inflammatorisk aktivitet föreligger hos vissa patienter med IBS.
Uppkomst av IBS efter en magsjuka, vilket uppges av ca 10-30% av patienterna, talar för att detta kan vara en viktig mekanism.
Även slemhinneprover med noggrann värdering av inflammatorisk aktivitet talar för denna mekanism hos en storleksmässigt ännu inte definierad grupp av IBS-patienter.
6. Avvikande bakterieflora
Huvudproblemet vid bedömningen av tarmens bakterieflora är att vi idag inte kan karakterisera hur den normalt skall se ut. Av detta följer att en eventuell avvikelse vid IBS inte kan säkerställas.
7. Psykologiska faktorer
Oklarhet råder om själens roll vid uppkomsten av IBS. De som söker sjukvård på grund av IBS uppvisar i högre grad oro, ångest och depression än de som inte söker sjukvårdens hjälp.
Förekomst av psykologiskt belastande livshändelser har också påvisats öka risken för att drabbas av kvarstående besvär efter magsjuka och försämra prognosen för tillfrisknande från IBS.
Vid undersökningar som omfattar även personer som inte söker sjukvårdens hjälp har den som drabbats av IBS inte fler psykologiska avvikelser än den övriga befolkningen.
8. Födoämnesallergi
Det finns idag inga data som på ett bra vis kan ge stöd för att IBS-patienten i högre grad än andra personer lider av allergi mot kostkomponenter.
Mer sannolikt beror den upplevda födoämnesintoleransen på ett avvikande reaktionsmönster på de i kosten ingående komponenterna.
Som exempel kan en förstärkning av tarmens smärtkänslighet vid IBS ses efter intag av fet mat, något som av patienten lätt kan misstolkas vara en allergisk reaktion.