Det finns idag ingen behandling som botar IBS, men en rad metoder och läkemedel kan provas hos dem som plågas påtagligt av sina symptom för att försöka lindra.
De flesta patienterna väljer att hantera sina magbesvär utan läkemedel. Behandlingsmetoderna för de som söker sjukvårdens hjälp kan delas upp enligt följande:
Tydlig IBS-diagnos och förklaring av läkaren
Detta är kanske den viktigaste behandlande åtgärden för majoriteten. Oro för sjukdomar som cancer, födoämnesallergier, inflammatorisk tarmsjukom mm, är en vanlig orsak till att en tid hos läkaren bokas.
Om sådan oro finns kan ingen annan behandlande åtgärd vid IBS hjälpa tillfredsställande så länge denna oro finns kvar. En tydlig och betryggande diagnos är således grunden till lindring vid IBS. Se även: Är IBS farligt?
Kostkorrigering
Även om IBS-patienten inte är allergisk mot födoämnen upplevs ofta ökade mag-tarmbesvär efter födointag. Här är den individuella variationen stor, men om detta är ett framträdande problem som man inte kan komma till rätta med kan en genomgång av kosten tillsammans med en intresserad dietist vara till hjälp. Några enkla punkter:
• Rent allmänt brukar en återhållsamhet med fettinnehållet i maten ge mindre uttalade symptom.
• Fibrer har sedan länge rekommenderats vid IBS, men här har en viss förändring skett. För de som har förstoppningsproblem gäller fortfarande denna rekommendation, men annars kan faktiskt en minskning av fiberintaget lindra.
Detta gäller framförallt om diarré, gaser eller uppblåsthet är framträdande. Olösliga fibrer som i grovt bröd och kli tolereras ofta sämre är lösliga fibrer som finns i till exempel grönsaker som man kan koka.
• Försiktighet med dryck och mat som innehåller konstgjorda sötningsmedel. Dessa kan ge ökade gaser, smärta och lös avföring. På samma vis kan kolsyrad läsk och drycker med koffein förstärka symptomen vid IBS.
• Mjölk upplevs ofta som en försämrande kostkomponent även om inte laktosintolerans föreligger, liksom vetemjöl även om glutenintolerans inte finns. En klok minskning utan att vara alltför strikt kan vara till hjälp.
• Drycker med så kallade probiotika kan för vissa lindra gasbesvär och till viss mån buksmärtan. De flesta av de produkter som finns tillgängliga att köpa är dock inte prövade på ett acceptabelt vis för att kunna hävda de hälsoeffekter som man gör reklam för.
Ett undantag är Pro-Viva produkterna där det finns ett visst vetenskapligt stöd i traditionell mening.
• Uteslut inte för många födoämnen. Kom ihåg att grundregeln är att födointag ofta ger ökade IBS-symptom på ett lite inkonsekvent vis från dag till dag. Går du ned i vikt av din kostkorrigering på ett vis som du inte önskar behöver du antagligen hjälp av en dietist.
Läkemedelsbehandling
Inget läkemedel botar, men i vissa situationer kan en lindring åstadkommas. Vid tveksamhet om tabletten hjälper är det viktigt att prova att vara utan behandling i några perioder.
Ett läkemedel som är värt att ta ska helst ge en lindring de flesta gånger man tar det. Det är klokast att försöka påverka ett symptom i taget, förslagsvis det som stör mest, och alltid också med ett läkemedel i taget. Avsluta intag av mediciner som inte hjälper!
Beroende på vilket symptom som man vill lindra kan följande provas:
I. Diarré
Loperamid (Imodium, Dimor, Travello, Loperamid mfl) ger ofta en effektiv och ofarlig hjälp och kan användas dagligen om det behövs. Dygnsdosen ska inte överskrida 8 tabletter. Patienter med IBS kan vara känsliga för läkemedlets effekt och istället uppleva förstoppning, ökad uppblåsthet eller buksmärta. Var inte rädd att prova dig fram och ta råd från din läkare om det är svårt att hitta rätt dos, det kan vara en social ”räddningsplanka”.
Gallsaltsbindande läkemedel (Questran, Lestid) har hos ungefär 1 av 3 patienter med diarré en bra eller mycket bra effekt. Det är ett pulver som binder gallsalter i tarmen som hos vissa kan ge upphov till diarré då det verkar laxerande i grovtarmen. Dosen är individuell (1-8 dospåsar per dag) och användandet kan begränsas av att vissa får magobehag av pulvret redan vid liten dos.
II. Förstoppning
Förutom fibertillkott (se kostkorrigering ovan) kan även milt laxerande läkemedel användas, i första hand så kallade osmotiska laxantia (Laktulos, Laktipex, Movicol, Importal mfl) vilket betyder att de ökar vätskemängden i avföringen. Dessa stör inte tarmens funktion i övrigt och kan användas dagligen vid behov. En vanlig biverkan av denna läkemedelsgrupp är en ökad gasighet och buksmärta.
Tarmirriterande laxermedel (Laxoberal, Dulcolax, Emulax mfl) ska användas med försiktighet vid IBS. De ger mycket lätt förstärkning av IBS-symptomen på ett vis som kan vara mycket svårhanterligt. Börja inte använda denna typ av laxermedel utan att först ha rådfrågat din läkare.
Lavemang (Microlax, Klyx, vattenlavemang) kan vara användbart om man i perioder har svårt att tömma ändtarmen på grund av mycket hård avföring. Använd inte detta varje dag utan att ha rådfrågat din läkare. Ibland kan man komma till rätta med problemet på annat vis, bland annat med olika former av bäckenbottenövningar (Bio-feedback).
III. Buksmärta
Detta är utan tvekan det svåraste symptomet att behandla och det finns tyvärr inget riktigt effektivt läkemedel. Beroende på smärtans karaktär kan man prova följande:
Förutsägbar, episodisk buksmärta; till exempel vid födointag eller vid stress. Här kan läkaren förskriva endera Egazilduretter eller Papaverin som intas inför förväntad buksmärta eller så snart den uppstår.
Daglig, socialt handikappande buksmärta; Den äldre formen av antidepressiva mediciner, till exempel Tryptizol, i låg dos till natten kan hjälpa. Riktigt hur detta hjälper kan vi idag inte svara på, men det krävs lägre doser än vid behandling av depression. Läkemedlet påverkar de ämnen som nervcellerna både i tarmen och hjärnan använder för att fortleda en smärtimpuls.
Har inte medicinen hjälp på 3-4 veckor kommer den sannolikt inte att hjälpa. Har man inte för mycket biverkningar (muntorrhet, trötthet, för vissa förstoppning) kan en högre dos som liknar den vid antidepressivt bruk provas.
Fungerar behandlingen ska medicinen tas regelbundet under några månader innan man provar att vara utan. Det fungerar inte att ta tabletten vid behov.
IV. Gaser, uppblåsthet
Upplevelsen av ökad gasmängd är lika svårbehandlad som buksmärta. Här är kostkorrigeringar inkluderande en prövoperiod med probiotikadryck mer effektiva än att använda Dimetikon eller Minifom.
Andra behandlingsformer
Det finns idag stöd för att olika former av psykologiska behandlingsmodeller kan hjälpa vid IBS. Mest omskriven har så kallad hypnosbehandling blivit där det stora problemet idag är tillgänglighet, få terapeuter och flera besök per patient är begränsande faktorer.
Det sker dock en utveckling av gruppbehandlingar och för så kallad kognitiv beteendeterapi (KBT) finns visst stöd från andra diagnoser att internetbaserad behandling kan vara till hjälp.
Inga nya läkemedel
För den svenska patienten finns inte någon ny medicin i sikte på några års sikt. Det har i perioder skrivits en del om läkemedel som påverkar serotoninets effekt på mag-tarmkanalen, bland annat alosetron och tegaserod (Zelmac).
Användandet av alosetron avbröts på grund av biverkningar och tegaserod godkändes inte av EU:s läkemedelskommitté som ansåg effekten vara för dålig.