Influensa orsakas av ett virus som ofta ändrar utseende. Därför krävs vaccination varje år för att skydda sig. Detta är viktigt då influensa kan vara en allvarlig sjukdom.
Sjukdomsorsak
Influensa orsakas av ett virus som finns i tre typer – influensa A, B och C. Influensa A och B orsakar vanlig influensa medan influensa C resulterar i lättare symtom.
På viruset finns strukturer (äggviteämnen) som viruset använder sig av för att infektera och sprida sig i luftvägarnas slemhinnor. Dessa strukturer utgör också identifikationsmarkörer för människans immunsystem och därmed grunden för immunitet mot sjukdomen.
Tyvärr kan dessa strukturer förändras på ett sätt som gör att immunsystemet inte känner igen influensaviruset. Således uppkommer nya varianter av viruset mot vilka immunsystemet inte verkar så bra.
Detta gäller framför allt influensa A som har en stor potential att förändra sina ytstrukturer vilket ofta resulterar i att vi får stora epidemier av influensa A.
Ibland, när viruset helt bytt ytstrukturer, får vi vad vi kallar pandemi vilket innebär att uppemot hälften av befolkningen drabbas. Uppkomsten av nya varianter underlättas av att viruset även kan infektera fåglar och andra djur, exempelvis grisar.
De senaste stora pandemierna var Asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968. Förr eller senare kommer det en ny pandemi.
Smittspridning
Influensa sprids relativt lätt mellan personer via små salivdroppar som innehåller virus. Man kan därför bli smittad om någon hostar på en från nära håll.
Den största spridningen brukar ske på daghem eller i skolor men smitta inträffar också på bussen, på arbetsplatser eller på sjukhem och andra vårdinrättningar.
Influensa sprids nästan uteslutande under vinterhalvåret under en relativt kort tidsperiod. Oftast kommer influensan i december – februari och varar i cirka 6 veckor då närvaron på daghem, skolor och arbetsplatser brukar påverkas påtagligt.
Sjukdomsbild
När man får influensa så brukar man insjukna snabbt med värk i kroppen och huvudet, frysningar, feber och rejäl sjukdomskänsla – man blir oftast sängliggande.
Efter 12-24 timmar brukar man få en karaktäristisk ganska torr hosta med vidhängande obehag/värk bakom bröstbenet. Samtidigt uppkommer ofta en klart rinnande snuva och lite ont i halsen.
I de flesta fall är man sängliggande i 3-5 dagar varefter man kommer upp på benen och så småningom, efter en dryg vecka, återgår man till daghem, skola eller arbete. Detta under förutsättning att ingen komplikation tillstött.
Om man är hjärt/lungsjuk eller äldre så ökar risken för att drabbas av komplikationer i form av sekundär bakteriell lunginflammation. Det är detta som gör att man kan bli svårt sjuk och till och med dö på grund av influensa.