Cirka 500 personer insjuknar årligen i Sverige i endokardit, hjärtklaffsinfektion. Personer i alla åldrar kan drabbas av endokardit, men sjukdomen är vanligare ju äldre man blir. Ökad risk har personer som tidigare haft reumatisk feber, är klaffopererade eller har blåsljud på hjärtat. Den som injicerar narkotika får också ofta endokardit.
Vad orsakar endokardit?
Vanligast är det vanliga hudbakterier, så kallade stafylokocker alternativt munhålebakterier, streptokocker som kommer in i blodomloppet, slår sig ned på hjärtklaffarna där de bildar klumpar, så kallade vegetationer. Bakterierna kan skada hjärtklaffarna, ett läckage kan uppstå och detta hörs som ett blåsljud när man med stetoskop lyssnar på hjärtat.
Vilka är symptomen?
Feber är det vanligaste och viktigaste symptomet. Andra vanliga besvär är trötthet, värk i kroppen, andfåddhet och viktnedgång. Besvären kan variera och det kan ofta ta lång tid innan man kommer fram till rätt diagnos.
Hur ställer man diagnosen?
På infektionskliniken tar man blodprover för att fastställa vilken bakterie som är orsaken. Med hjälp av ultraljud kan man se hjärtat på en TV-skärm och bakteriepålagringar kan synas.
Hur botar man endokardit?
Infektionen behandlas med antibiotika, till exempel penicillin som ges i injektion (spruta eller dropp). Behandlingstiden är ofta lång, 4 - 6 veckor.Om skadan på hjärtklaffarna är omfattande eller enbart antibiotikabehandling inte är tillräcklig, rekommenderas hjärtoperation. Cirka en fjärdedel av patienterna med endokardit behöver opereras under behandlingen eller efteråt.