Törstprov görs för att utreda misstanke om diabetes insipidus (brist på antidiuretiskt hormon, även kallat AVP).
Om du har ökade urinmängder och förhöjd koncentration av blod (ökad serum-osmolalitet) tillsammans med sjukdom eller skada i hypofys/hypotalamus behövs inte alltid törstprov göras. Men om diagnosen är oklar, beror på ett ökat intag av vätska så kallad psykogen polydipsi, görs ett törstprov.
Om dina urinmängder är måttligt ökade, utförs törstprov. Detta innebär att du inte får dricka eller äta, efter klockan 20 på kvällen. Koncentrationen i blod och urin (serum- och urin-osmolalitet) mäts på följande morgon.
Har du mycket stora urinmängder, startas törstprovet klockan 08.00 på morgonen. Ofta vill vi mäta blod- och urinkoncentration vid flera tillfällen, exempelvis 1 gång i timmen, tills vi ser att koncentrationen av urinen ökar. Detta är tecken på att ADH frisätts.
Om koncentrationen av urinen inte ökar har du sannolikt diabetes insipidus och du får då syntetiskt AVP injicerat för att vi skall kunna se att dina njurar reagerar på ADH. Om njurarna inte reagerar har du så kallad nefrogen diabetes insipidus (orsaken sitter i njurar) och behandlingen blir då en annan än den som ges vid central diabetes insipidus. Central diabetes insipidus behandlas med syntetiskt AVP det vill säga Minirin.