Flera viktiga delar ingår i behandlingen av kärlkramp.
Allmänpreventiva åtgärder och förändringar i livsstil
Det är viktigt att själv försöka påverka de riskfaktorer man har i positiv riktning, genom förändringar i sin egna livsstil. Rökstopp, förändringar av sina matvanor, motion, viktminskning och att ändra ett skadligt stressbeteende är alla mycket viktiga sätt att själv minska sin risk för sjukdom i framtiden.
Läkemedelsbehandling
Du får ofta ett flertal läkemedel som syftar till att motverka besvären och förhindra en framtida försämring av sjukdomen.
Nitroglycerin för akut bruk bör alla ha. Många får även preparat för långtidsbehandling.
Betablockerare och kalciumflödeshämmare är båda mycket vanliga läkemedel som minskar hjärtats syreförbrukning.
De flesta patienter får idag acetylsalicylsyra (ASA) som minskar risken för proppbildningar i kärlen.
Eftersom förhöjt kolesterol och andra blodfetter är en vanlig och stark riskfaktor för uppkomst av kärlkramp ges ofta blodfettssänkande läkemedel, så kallade statiner. Dessa minskar risken för framtida besvär.
Om du behandlas för högt blodtryck eller diabetes är det mycket viktigt att blodtrycket och blodsockernivån hålls väl kontrollerade.
Ballongvidgning eller by-pass operation i vissa fall
Hos patienter med svårare kärlkrampsbesvär leder utredningen i många fall fram till att man önskar återställa cirkulationen i hjärtat operativt. Man kan då göra en så kallad ballongvidgning, PTCA, och vidga upp en förträngning i ett kranskärl. Denna behandling görs via en kateter i ljumsken i vaket tillstånd. Ofta lägger man dessutom in ett litet metallnät, stent, efteråt, som ska minska risken för att besvären ska komma tillbaka. Det relativt ringa ingreppet gör att man kan gå hem redan dagen efter.
Om kranskärlsundersökningen visar att det finns utbredda förträngningar blir det oftast nödvändigt med en så kallad by-pass operation. Man syr då in ett eller flera blodkärl som tas från underbenet, insidan av bröstkorgen eller underarmen och kopplar blodflödet förbi förträngningarna i kranskärlen.Operationen tar c:a 3 timmar. I mer än 80 procent av operationerna används hjärt-lungmaskin. Efter operationen vårdas patienten på intensivvårdsavdelningen under det första dygnet. Därefter flyttas patienten tillbaka till vårdavdelningen där genomsnittsvårdtiden är 6 dygn. Man får räkna med ungefär 3 månaders konvalescens efter operationen om det inte tillstöter komplikationer.
Det är en trend idag att man allt oftare och allt tidigare i förloppet behandlar patienterna med PTCA eller by-pass operation. Detta ställer ökade krav på sjukvårdsresurser och det pågår sedan flera år en utbyggnad av kranskärlsjukvården i Sverige.