Kärlkramp i bröstet eller angina pectoris, är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna i västvärlden. Cirka 11 000 personer nyinsjuknar varje år i vårt land.
Man beräknar att kärlkramp förekommer hos 15-20 procent av befolkningen, beroende på hur man definierar tillståndet. Förekomsten ökar kraftigt i högre åldrar. Sjukvårdskostnaderna för samhället är stora, cirka 40 000 kronor per år och patient, vilket kan jämföras med kostnaderna för hjärtinfarkt och stroke.
Vad orsakar kärlkramp?
Kärlkramp orsakas av syrebrist, ischemi, i hjärtmuskulaturen. Syrebrist kan uppstå vid obalans mellan tillförsel och efterfrågan av syre i hjärtat. Ökat behov av syre uppstår vid ökat hjärtarbete, exempelvis fysisk ansträngning.
Minskad syretillförsel kan uppkomma vid minskad genomblödning, på grund av en eller flera förträngningar i hjärtats kranskärl. Dessa är vanligen resultatet av mångårig åderförkalkning i blodkärlet.
Minskat blodflöde kan också uppstå när en blodpropp, trombos, bildas eller i samband med en lokal kärlsammandragning.