Klaffel brukar delas upp i medfödda och förvärvade, det vill säga klaffel som uppstått redan under fosterstadiet jämfört med klaffel som uppstår efter sjukdom eller med stigande ålder.
|
|
Här ser du hur hjärtklaffarna är placerade i hjärtat. |
I hjärtat finns fyra klaffar. Se bilden.
A = Aortaklaffen
B = Mitralisklaffen
C = Pulmonalisklaffen
D = Tricuspidalisklaffen
Hur är klaffsystemet uppbyggt?
När kroppen utnyttjat syre och näring i olika organ och vävnader runt om i kroppen, skickas det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtats högra förmak. Från förmaket rinner blodet via tricuspidalisklaffen ned till höger kammare. När hjärtat drar ihop sig, stängs klaffen och blodet skickas via pulmonalisklaffen ut i lungartären och lungorna för att åter syresättas.
Syresatt blod återkommer till hjärtats vänster förmak och passerar via mitralisklaffen ner till vänster kammare. Hjärtat drar ihop sig och den fyllda vänstra kammaren skjutsar blodet vidare, via aortaklaffen, ut i kroppspulsådern och åter runt till kroppens alla vävnader.
Under tiden hjärtat drar ihop sig är mitralisklaffen, precis som trikuspidalisklaffen, stängda så att inte blodet kan gå baklänges utan bara vidare framåt. Klaffarnas funktion är alltså att underlätta för blodets passage men också att förhindra att det uppstår ett backflöde.
Klaffarna är uppbyggda i form av flikar som sluter tätt mot varandra och som sedan är fästa i muskelväggen med hjälp av små muskler och muskeltrådar.
I samband med en del sjukdomar och infektioner kan ibland klaffarna drabbas. Antingen blir klaffen stel, trång och oeftergivlig, sk stenos, eller så uppstår ett läckage i klaffen, insufficiens. Olika symptom följer de olika tillstånden.