Kondom skyddar mot klamydia.
Orsak och förekomst
Klamydia i underlivet har fått sitt namn efter bakterien Chlamydia trachomatis, som ger upphov till ögonsjukdomen trakom. En särskild typ av klamydiabakterier smittar sexuellt och ger upphov till infektion i underlivet. Bakterien invaderar i första hand celler i urinröret och livmodershalsen men kan också drabba ändtarm och ögon.
Klamydia är en mycket vanlig sexuellt överförd infektion. Infektionen, som främst drabbar unga människor i åldrar 15-25 år, har under senare år ökat i Sverige. En nedgång i antalet fall noterades fram till 1997, men en markant uppgång har därefter påvisats.
Smittsamheten ligger liksom för gonorré runt 60-70 procent vid oskyddade samlag.
Symptom
Infektionen ger oftast milda besvär eller inga symptom alls. Oftast är den smittade under lång tid besvärsfri. Detta kan göra att sjukdomen hunnit spridas vidare innan den upptäckts. Eventuella besvär visar sig dessa sig tidigast en till tre veckor efter det att man blivit smittad, oftare inom två till tre månader.
Urinrörsinflammation kan ge upphov till flytning, som emellertid i allmänhet är genomskinlig eller vitaktig, i motsats till gonorréns mer gulaktiga flytning. Det förekommer även ibland periodvis sveda eller klåda från urinröret. Infektionen kan lätt förväxlas med urinvägsinfektion. Klamydia i ändtarmen kan ge klåda, flytning eller smärta.
Diagnos
Vanligen är det inte meningsfullt att testa för klamydia förrän en eller två veckor efter smittotillfället. Hos mannen räcker det vanligen att lämna urinprov. Hos kvinnan bör prov tas från urinrörsöppningen och från livmodershalsen.
Klamydia påminner en hel del om gonorré, men ska behandlas annorlunda, därför är det viktigt att få en exakt diagnos.
Behandling
Det är viktigt att inte bara den drabbade behandlas, utan även att dennes partners blir undersökta och behandlade. Behandlingen är en tablettkur, med antibiotika i 7-10 dagar.
Kontrollprov är inte obligatoriskt enligt smittskyddslagen, men bör göras, lämpligen två till fyra veckor efter avslutad behandling. Eftersom klamydia i så hög utsträckning går utan några tydliga symptom, riskerar de sexuella partner man haft kontakt med att sprida smittan vidare och att själva eventuellt även få komplikationer. Det är viktigt att de partners man haft minst sex månader tillbaks i tiden får information om att de kan ha smittats.
Komplikationer
Klamydiainfektion som behandlas i tid får inga följdeffekter. Obehandlad klamydia kan hos kvinnan spridas uppåt till äggledarna och orsaka ärrbildningar så att det befruktade ägget har svårt att passera genom äggledaren ned till livmodern, med ofrivillig barnlöshet eller utomkvädeshavandeskap som följd. Blödning utanför menstuation, eller buksmärtor kan uppstå hos kvinnan.
Hos mannen kan ibland bitestiklarna bli inflammerade. Överföring av bakterier till ögonen kan ge upphov till ögoninflammation.
Obehandlad klamydia kan också orsaka Reiters syndrom, ett ovanligt tillstånd som karakteriseras av smärtor i en eller flera leder, urinvägs inflammation, ögoninflammation och utslag på slemhinnor och hud. Tillståndet drabbar i huvudsak yngre människor
Mödrar med klamydia kan smitta sina barn under förlossningen. Smittade barn kan få ögoninflammation eller i sällsynta fall lunginflammation.