Sköldkörteln kan drabbas av tumörer. Oftast upptäcks de helt enkelt genom att patienten har en knöl på halsen. Sköldkörteltumörer kan vara godartade eller elakartade och ibland måste tumören tas bort innan diagnosen blir helt klar. De flesta knölar i sköldkörteln är godartade och behöver inte följas upp efter operation.
Tumörer i sköldkörteln kan vara godartade (follikulärt adenom) eller elakartade/maligna. De godartade follikulära adenomen är vanliga. Dock kan man inte innan de är opererade avgöra om follikulär tumörer är godartade adenom eller follikulär cancer. De måste därför opereras för att diagnos ska kunna fastställas.
I Sverige drabbas varje år cirka 400 patienter av sköldkörtelcancer, d.v.s. ca 1 % av all registrerad cancer. Den vanligaste formen, cirka 80 %, är papillär sköldkörtelcancer. Dessutom finns det follikulär, medullär och anaplastisk sköldkörtelcancer.
Joniserande strålning är en riskfaktor för utveckling av papillär sköldkörtelcancer. Därför skyddas sköldkörteln om möjligt vid röntgen av halsområdet. Radioaktivt nedfall har också visats orsaka ökad mängd papillär cancer, exempelvis i samband med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. I Sverige sågs dock ingen ökning. Den medullära cancern kan ingå i det ärftliga syndromet, multipel endokrin neoplasi typ 2 (MEN-2). För de flesta cancrarna i sköldkörteln är uppkomsmekanismen okänd.
De flesta cancrarna i sköldkörteln upptäcks helt enkelt som en knöl på halsen utan andra symtom. Snabbväxande tumörer kan ge tryckkänsla, andningsbesvär och röstpåverkan. Dessa symtom är dock ganska ospecifika och kan ses även vid godartad knölstruma. Enstaka gånger är det spridning till lymfkörtlar på halsen som leder till diagnosen sköldkörtelcancer. Det är alltså viktigt att patienter med nytillkommen knöl på halsen söker sjukvård.
Alla knölar på halsen undersöks med klinisk undersökning, d.v.s. en läkare tittar och känner på knölen. Oftast följs den kliniska undersökningen av ultraljudsundersökning. Viktigt är ett enkelt blodprov för att se om sköldkörteln producerar normal mängd av sitt hormon vilket vanligen är fallet. Alla patienter med knölar på halsen genomgår därefter s.k. finnålscytologi där en tunn nål förs in i knölen för att ta cellprover vilka sedan undersöks i mikroskop. Enstaka gånger görs kompletterande röntgenundersökningar.
Sköldkörteltumörer behandlas i första hand med kirurgi. De godartade follikulära adenomen avlägsnas med att halva sköldkörteln där tumören sitter opereras bort. Skulle tumören visa sig vara en follikulär cancer tas resterande del av sköldkörtleln bort i ett senare skede. Den vanligast formen, papillär cancer, opereras med avlägsnande av hela sköldkörteln och närliggande lymfkörtlar. Liknande operation görs för medullär sköldkörtelcancer. Den anaplastiska cancern som betraktas som en allvarligare form behandlas oftast med förbehandling innan operation. Den inbegriper daglig strålbehandling och lågdoscytostatika (cellgifter). Först då denna förbehandling som tar ca 3 veckor är slutförd blir operation aktuell.
Kirurgi för sköldkörtelcancer kan medföra påvekan på rösten då nerverna till stämbanden finns i omedelbar närhet av sköldkörteln. Hesheten går i regel över av sig självt men inte alltid och kan då behöva logopedisk hjälp. Vidare kan bisköldkörtlarnas funktion störas och man behöver då inta kalk och D-vitamin. Detta är sällan bestående. Vårdtiden för de flesta patienter som opereras för sköldkörtelcancer är 1-2 dygn och sjukskrivningstiden sällan överstigande 2 veckor.
Efter operation ges patienten sköldkörtelhormon i tablettform (Levaxin®) livslångt. Patienter med spridning till exempelvis lymfkörtlar får också behandling med radioaktivt jod. Denna behandling ges på Radiumhemmet i form av en dryck och innebär i regel ett par dygn på sjukhus. Radiojodbehandlingen är i sig utan biverkningar och i stort sett helt ofarlig.
Papillär och follikulär cancer behandlas nästan aldrig med cytostatika bland annat då de är mycket långsamväxande. Patienter med medullär cancer kan erhålla ny medicinsk behandling inom ramen för studier. Patienter med anaplastisk cancer får i regel lågdoscytostatika, ev kompletterad med annan medicinsk behandling efter operation.
Papillär sköldkörtelcancer har i regel synnerligen god prognos trots spridning till lymfkörtlar. Patienter yngre än 50 år, särskilt kvinnor, har i stort sett oförändrad förväntad livstid trots cancerdiagnosen. Follikulär och medullär cancer har något sämre prognos. Om dessa har spridit sig till andra organ kan kompletterande behandling komma i fråga. Anaplastisk cancer betraktas som en mycket allvarlig sjukdom.
Alla patienter med sköldkörtelcancer kontrolleras på Radiumhemmet, där också eventuell kompletterande behandling genomförs. De patienter som opererats för sköldkörtelcancer behöver samtliga livslång ersättning med sköldkörtelhormon och behöver dagligen ta Levaxintabletter. Uppföliningen består i regel av klinisk undersökning och blodprover, ibland också ultraljud av halsen. Patienter med relativt små tumörer utan tecken till spridning behöver inte följas av specialist efter några år utan kan skötas på vårdcentral eller motsvarande.
Patienter med mer avancerad cancer följs livslångt. Återfall med exempelvis spridning till lymfkörtlar från en papillär cancer är inte helt ovanlig även efter många år. Ett återfall behöver dock inte påverka livslängden men kräver kompletterande behandling, t.ex. ny operation.
Forskning är ett viktigt inslag vid alla Universitetssjukhus och i stort sett alla patienter med sköldkörteltumörer tillfrågas om deltagande i olika projekt, t.ex. genom att bevilja sparande av tumörvävnad i s.k. biobank. Vi bedriver molekylärbiologiska projekt som försöker kartlägga förändringar i tumörernas arvsmassa och proteinuttryck. Detta kan bidra till ökad förståelse för varför tumörerna uppkommer, hur de sprids och hur man i framtiden ska kunna hitta nya behandlingsformer .Vidare finns projekt där nya behandlingsfomer testas exempelvis nya ännu inte registrerade mediciner. Epidemiologisk forskning bedrivs där vi försöker kartlägga utbredning och prognos för patienter med sköldkörtelcancer. Inom en snar framtid kommer vi också ha ett rikstäckande kvalitetsregister för samtliga patienter med sköldkörtelcancer vilket kommer ge en samlad och mycket bättre bild av hur det går för våra sköldkörtelcancerpatienter nationellt.