En blodpropp består av blod som levrat sig inne i en ven. Oftast bildas den i benen, eller i bålen. Om proppen lossnar och hamnar i lungorna kan tillståndet bli livshotande.
Blodets förmåga att levra sig, koagulera, för att stoppa en blödning är nödvändig för att vi ska överleva. I blodet finns substanser som stimulerar koagulering, men också substanser som löser upp levrat blod. Om den känsliga balansen rubbas kan det få allvarliga konsekvenser. Levrat blod i kärlen kan bilda proppar. Om propplösande substanserna i stället överväger kan det ge farliga inre blödningar.
Oftast i benen
En blodpropp uppstår i venerna, blodkärl som för blodet till hjärtat. Proppen sitter i nio fall av tio i vaden eller låret, där blodet flyter långsammare på sin väg mot hjärtat. Blodpropp i benen inträffar hos cirka 10 000 svenskar varje år. I ytterligare cirka5 000 fall har proppen lossnat från benets ådror och förflyttat sig med blodet till lungorna, vilket kan vara livsfarligt.
Viktigt att vara aktiv
Vissa situationer ökar risken för blodpropp, som sängliggande under långa perioder och operationer. Därför är det viktigt att äldre människor inte ligger i sängen mer än nödvändigt, och att nyopererade får komma upp och röra på sig så snart det är möjligt. En patient med blodpropp får medicin som förtunnar blodet.
Små blodproppar
Små blodproppar i lungan känns som ett litet stick i bröstet. De ger en stark känsla av oro. Det kan också förekomma blodiga upphostningar. Dagarna efter kan man ha feber och känna sig trött. Symtomen försvinner efter ett par veckor.
Större blodproppar
Stora blodproppar i lungorna kan vara livshotande. De uppstår plötsligt, man kan bli blek, kallsvettig och snabbt medvetslös utan kännbar puls. Om du misstänker att du fått en blodpropp i lungan ska du genast tillkalla ambulans genom att ringa 112.