Sarkoidos är en inflammatorisk sjukdom som kan drabba flera olika organ. Hos flertalet patienter är lungorna engagerade.
I Sverige drabbas årligen ca 1 500 personer av sarkoidos. Eftersom i princip vilket organ som helst i kroppen kan drabbas söker ofta patienter med sarkoidos för symtom hos olika specialister, alltifrån allmänläkare till ögondoktorer.
Sjukdomen är vanligast hos unga och medelålders personer av båda könen, men förekommer också vid högre ålder. Den kan debutera akut eller börja mer smygande. Den akuta formen är ofta förknippad med god prognos och ganska snar utläkning. Vid mer smygande symtomdebut blir tillståndet inte sällan mer utdraget i tiden.
Orsak
Orsaken till sarkoidos är okänd. Det finns en ärftlig disponering för såväl den akuta formen som för den mer kroniska. Därtill fordras sannolikt att patienten exponerats för någon mikroorganism som sätter igång den inflammatoriska processen. I yngre åldrar är det lika ofta män som kvinnor som insjuknar, men i högre ålder finns det en viss övervikt för kvinnor.
Vid akut sarkoidos kan patienten ofta ange nästan på dagen när hon/han insjuknade. Inte sällan förekommer då ganska hög feber och kvinnor brukar få blåröda, ömmande fläckar på framför allt underbenen, så kallad knölros eller erythema nodosum. Hos män är det vanligare att det uppträder en svullnad kring fotlederna, men såväl kvinnor som män kan få både fotledssvullnad och knölros. Denna typ av förändringar bör föranleda lungröntgen och då ses ofta förstorade lymfkörtlar kring luftrören. Tillståndet brukar kallas för Löfgrens syndrom. Allmän sjukdomskänsla föreligger och det kan vara svårt att gå
p g a svullnad och värk i lederna. Löfgrens syndrom brukar klinga av efter några veckor till månader och sedan ytterst sällan återkomma.
Sarkoidos kan också debutera akut med ljusskygghet, värk och kraftig rodnad i ögonen. Det brukar föranleda att ögonläkare konsulteras i första hand och denne ordinerar då som regel lungröntgen. Denna typ av ögonförändringar kan återkomma med vissa intervall under flera års tid.
Vid smygande sjukdomsdebut noterar patienten ofta torrhosta, lite temperaturstegring under en längre tid och vanligen uttalad trötthetskänsla. Detta kan leda till att lungröntgen tas och då ses inte sällan såväl förstorade lymfkörtlar mellan lungorna som en viss finfläckighet i båda lungorna. Sjukdomsförloppet är ofta gynnsamt, men brukar bli mer långdraget än vid akut sjukdomsdebut.
Prognosen är vid den akuta sarkoidosen oftast mycket god i synnerhet om patienten har en speciell vävnadstyp (”molekylärbiologiskt – genetiskt - identitetskort” som bestäms via ett enkelt blodprov). Vid andra vävnadstyper kan förloppet bli mer utdraget i tiden, men det är mycket ovanligt hos patienter med skandinaviskt ursprung att tillståndet blir så allvarligt att transplantation måste tillgripas.