En stamcell är en ännu inte färdigspecialiserad cell som står inför alternativet att vid celldelningen antingen bilda två oförändrade celler, eller utvecklas vidare till mer specialiserade celltyper.
En stamcell från ett embryo kan utvecklas till alla de celltyper som finns i kroppen. Vi har dock stamceller även i den vuxna kroppen. Dessa är mer specialiserade än de embryonala stamcellerna men har fortfarande en utvecklingspotential.
Stamceller skulle kunna ge möjlighet att i laboratorier odla fram en stor mängd celler, som sedan genom särskilda odlingsförhållanden kan utvecklas till den önskade typen av mogna, specialiserade celler.
Det finns också visioner om att kunna odla hela organ för transplantation i laboratoriet. Blodstamceller har sedan många år skördats från benmärg (och på senare år även från blod) och används för transplantation vid exempelvis leukemi. Klinisk rutinanvändning av andra typer av stamceller ligger dock fortfarande i framtiden.
Det handlar dels om att kunna styra cellernas utveckling till rätt celltyp, men också om att kunna identifiera celler som har tumörpotential och undvika att sådana följer med i transplantatet. Även här kommer sannolikt celltransplantationer av exempelvis hjärtmuskelceller, nervceller eller insulinproducerande celler att vara de första transplantationerna som ses i kliniken. Framodling av hela organ från stamceller torde ligga mycket långt i framtiden.
På Karolinska Universitetssjukhuset bedriver vi aktiv forskning kring stamceller för transplantation. Bland annat etableras embryonala stamcellslinjer som i framtiden förhoppningsvis kan utvecklas till alla kroppens celltyper. Stamceller från vuxna människors bindväv kan redan idag isoleras och ger i laboratoriet upphov till flera olika celltyper och verkar dessutom ha en hämmande inverkan på immunreaktionen. Lovande forskning kring stamceller i nervsystemet, levern och de insulinproducerande Langerhanska cellöarna finns också vid Karolinska Universitetssjukhuset.