Träningstekniker och tränings-modeller vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är ett tillstånd som ökar och har ett starkt samband med rökning. Kronisk bronkit, bronkiolit och emfysem av olika grad ingår
i tillstånd.

Den fortsatta ökningen av KOL gör att man förväntar sig att KOL kommer på femte plats år 2020 på listan över sjukdomar med de största samhällsekonomiska konsekvenserna.

Sjukdomens symptom
Den kliniska bilden av KOL är andfåddhet och framför allt vid fysisk aktivitet, hosta med upphostningar och trötthet. Sjukdomens progredierande förlopp sänker
stadigt patientens fysiska aktivitetsnivå och patienten blir mer och mer fysisk inaktiv. Inaktivitet i kombination med sjukdomens övriga symptom leder till sänkt livskvalitet.

Sjukgymnastisk behandling
Sjukgymnastisk behandling syftar till minska de funktionsproblem som sjukdomen orsakar. Symtom som sjukgymnasten kan påverka är nedsatt fysisk kapacitet, dyspné, hypersekretion, smärtande spänningstillstånd i thorax och inkontinens.

I sjukgymnastisk behandling för KOL- patienter ingår fysisk träning, instruktioner
och träning av andningstekniker, sekretmobiliserings- och inhalationstekniker, bäckenbottenmuskulatur och avspänningstekniker. Sjukgymnasten har också en viktig roll i patientutbildning. Flera studier har visat att KOL- patienter efter fysisk träning fått en bättre fysisk prestationsförmåga med ökad gångsträcka, ökad tolerans för andfåddhet och förbättrad livskvalitet.

Olika träningstekniker och träningsmodeller för KOL-patienter med olika sjukdomsgrad studeras nu inom ramen för olika projekt.

Projektens målsättning

• att studera effekten av ett 8-veckors sjukgymnastiskt tränings - och utbild-ningsprogram för patienter med svår Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
  (KOL) som just börjat med syrgasbehandling i hemmet.
• att undersöka om sluten läppandning kan påverka KOL-patientens gång-sträcka och syremättnad under fysisk aktivitet och om detta kan påverka prestationsförmågan.
• att undersöka om patienter med KOL har större effekt av fysisk träning om
  de får ett tillskott av kreatin under träningsperioden.
• att undersöka om ett tillskott av glukos kan påverka fysisk prestationsförmåga hos patienter med KOL och kronisk syrebrist i blodet.

Resultat
Undersökningen visade att ett 12-veckors utbildnings- och träningsprogram för KOL- patienter synes bibehålla eller öka hälsorelaterad livskvalitet och funktionell nivå i ett år efter avslutat program.

Undersökningen visade också att ett 8-veckors träningsprogram för svårt sjuka KOL- patienter med påbörjad syrgasbehandling i hemmet kan öka gångsträckan, höja hälsorelaterad livskvalitet och ge förbättrad ADL-förmåga redan inom 8 veckor. Patienter med syrgasbehov bör beredas möjlighet att träna i nära anslutning till att syrgasbehandlingen påbörjas för att snarast möjligt få nytta av effekterna av programmet.

Klinisk betydelse
Nedsatt fysisk kapacitet påverkar KOL-patientens liv på flera plan. Genom att lära sig mer om sjukdomen, hur att träna på bästa sätt och att använda olika tekniker kan KOL-patienten påverka sin hälsa och få en förbättrad livskvalitet.