Skivepitelcancer i huden är en av de snabbast ökande cancerformerna och utgör omkring 8 % av alla cancerformer i Sverige med drygt 4 500 nyupptäckta fall år 2009 . Den största ökningen ses hos personer över 60 år i kroniskt solexponerad hud inom huvud/hals-området.
Basalcellscancer, även kallat basaliom är den vanligaste formen av hudcancer med drygt 36 500 nyupptäckta fall år 2009 totalt i Sverige. Medianålder vid diagnos är cirka 60 år. Ungefär var femte person i Sverige riskerar att få basalcellscancer.
För mer information om vårt arbete kring Skivepitelcancer- och basalcellscancer, läs nedan.
År 2009 diagnostiserades drygt 900 nya fall av skivepitelcancer i Stockholm-Gotlandregionen. Cancerformen utgår från de skivepitelceller som bygger upp mellanskiktet av hudens översta lager, överhuden. Skivepitelcancer har ökat med över 4 % årligen de senaste tio åren.
Den viktigaste orsaken till uppkomsten av skivepitelcancer i huden är solens ultravioletta strålar. Detta visar sig i att 75-85 % är lokaliserade till solexponerade ytor såsom huvud/hals regionen och handryggar. Ljushylta individer med solkänslig hud löper större risk att utveckla skivepitelcancer. En klart förhöjd risk har också organtransplanterade personer som långtidsbehandlas med läkemedel som hämmar immunförsvaret.
Den vanligaste behandlingen vid skivepitelcancer är att tumören och något av omgivande vävnad opereras bort. En operation är ofta tillräckligt för att bota patienten helt. I en del fall kombineras operationen med strålbehandling.
Skivepitelcancer har i regel mycket god prognos. Det finns dock alltid en risk att sjukdomen återkommer i form av en ny hudcancer någon annanstans på kroppen. Den relativa 5-års-överlevnaden är nästan 90 procent för patienter behandlade för skivepitelcancer i huden.
Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. År 2009 diagnostiserades cirka 36 500 nya fall totalt i Sverige. Huvuddelen av dessa ses hos individer äldre än 40 år, tumören är mer frekvent hos män. Merparten av tumörerna är lokaliserade till huvud/hals regionen, företrädesvis på och omkring näsan. Tumören utvecklas i de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer långsamt och saknar oftast förmåga att bilda dottertumörer, metastaser.
Solens ultravioletta strålning är sannolikt en väsentlig orsak till uppkomsten av basalcellscancer. Tumörformen har kopplats till upprepad exponering för solens UV-strålar. Ljushylllthet och nedsatt pigmenteringsförmåga är andra riskfaktorer.
Behandlingen vid basalcellscancer är i första hand operation, det finns flera olika operationssätt. Tumörens storlek och djup samt placering på kroppen avgör vilken metod som är mest lämplig. Strålbehandling används också, särskilt om patienten är äldre och cancern är utbredd.
Basalcellscancer har en mycket god prognos och kan avlägsnas för gott hos de allra flesta patienter. Tumörcellerna bildar nästan aldrig metastaser men däremot händer det att sjukdomen återuppstår på samma ställe som tidigare. I sådana fall ges en ny behandling.
(Källa: Cancer i siffror 2009, Cancerincidens i Sverige 2009 samt www.cancerfonden.se).
Det regionala vårdprogrammet för skivepitel- och basalcellscancer utkom 2005.
För mer information om skivepitel- och basalcellscancer kontakta oss i teamgruppen.