Cancer där primärtumören är okänd är vanligare än man kanske tror. Den utgör 3-5 % av alla cancerfall i Sverige. De som drabbas är till övervägande del äldre personer, vanligaste åldern att insjukna är 60-70 år.
För mer information om vårt arbete kring cancer med okänd primärtumör (CUP), läs nedan
Varje år upptäcks hos ungefär 1 500 personer i Sverige en cancerform där tumören är en dottertumör, metastas, och härstammar från en annan, okänd tumör på något annat ställe i kroppen. Den okända ursprungstumören förblir ofta omöjlig att lokalisera för läkarna, hur noggrant de än undersöker patienten. Denna typ av tumörsjukdom kallas för cancer med okänd primärtumör, eller CUP (carcinoma of unknown primary).
Att man inte hittar primärtumören kan bero på att:
-
primärtumören har genomgått spontan regress, d v s försvunnit av sig själv
-
primärtumören finns men är så liten att den inte kan påvisas eller är en av många likadana tumörer
-
primärtumören har avlägsnats långt tidigare (t ex melanom som misstolkats som vanlig hudfläck)
-
primärtumören avviker i utseende från vävnaden där man hittat den, så att man felaktigt tror att den är en dottertumör från ett annat organ
Tumörerna som föranleder diagnosen är olika i sin sammansättning och kan sitta på olika ställen i kroppen. Lungcancer eller cancer i bukspottkörteln är vanliga ursprungstumörer i de fall man finner modertumörerna, men också cancer i magsäck och tarmar, äggstockarna eller njurarna förekommer. Cancercellerna är i de flesta fall körtelceller, så kallade adenocarcinom.
Om läkaren misstänker cancer med okänd primärtumör får patienten berätta i detalj om sina symtom, levnadsvanor, tidigare sjukdomar och operationer. Man gör en omfattande kroppsundersökning och tar blodprov och vävnadsprov från tumörmisstänkta förändringar. Så gott som alltid röntgas organen i bröstkorg och buk. Vid vissa symtom kan man komplettera med skopier, d v s fiberoptiska undersökningar av magtarmkanal, urinorgan eller luftvägar, och med mammografi och gynekologundersökning.
Utredningen kan beröra specialister inom ett flertal områden, t ex internmedicinare, kirurger, ortopeder och onkologer. Erfarenhet visar att handläggningen ofta drar ut på tiden. För patienterna är detta frustrerande. I landet finns i dag en strävan att koncentrera utredning och behandling av patienterna till läkare med specialintresse och tillgång till ett nätverk av specialister inom onkologi, patologi, radiologi och kirurgi.
Behandlingen vid okänd primärtumör varierar mycket, vilket beror på att den anpassas efter vilka tumörer läkarna hittar och var i kroppen dessa tumörer finns. Man måste också ta hänsyn till om den sjuke orkar med utredningen och behandlingen.
(Källa: Cancer i siffror 2009, Cancerincidens i Sverige 2009 samt www.cancerfonden.se).
Det nationella vårdprogrammet för cancer med okänd primärtumör (CUP) utkom september 2010. Onkologiskt Centrum i Linköping har varit ansvarig för det nationella vårdprogrammet.
Ett registerarbete har börjat försöksvis hösten 2010. Med hänsyn till sjukdomens mycket skiftande natur är det dock svårt att definiera en ”riktig” utredning och behandling.
För mer information om cancer med okänd primär tumör kontakta oss i teamgruppen.