Livmodern består av två delar – livmoderkropp och livmoderhals. När det uppstår cancer i dessa blir det två helt skilda sjukdomar med olika slags behandling. Livmoderkroppscancer kallas också corpuscancer eller endometriecancer. Den uppstår i slemhinnan (=endometriet) i den del av livmodern som kallas livmoderkroppen.
Livmoderkroppscancer är i huvudsak en sjukdom som drabbar kvinnor efter övergångsåldern, men cirka 4 % är under 50 år vid insjuknandet. För den som drabbas av livmoderkroppscancer är chansen att bli botad mycket god.
Det pågår arbete med ett nationellt vårdprogram för livmoderkroppscancer. Det beräknas bli klart under 2012 och kommer i viss mån att förändra de utrednings- och behandlingsrutiner som beskrivs nedan.
Blödning efter att menstruationerna upphört efter övergångsåldern (om inte planerad bortfallsblödning under hormonell behandling mot klimakteriesymtom)
Ökad flytning efter övergångsåldern kan ibland vara tecken på livmoderkroppscancer.
Ökade och/eller oregelbundna blödningar i samband med övergångsåldern är mycket vanligt men kan i enstaka fall vara tecken på livmoderkroppscancer.
Nytillkommen värk i nedre delen av buken som inte ger med sig efter några veckor är ett mindre vanligt symtom vid livmoderkroppscancer.
Boka en tid på din vårdcentral eller hos en öppenvårdsgynekolog. Läkaren på vårdcentralen remitterar dig till gynekolog. Hos gynekolog görs en gynekologisk undersökning, ofta kompletterad med ultraljud för att mäta livmoderslemhinnans tjocklek.
Endometrieprov. Kan göras direkt vid mottagningsbesöket. Ett tunt plaströr förs in i livmodern och suger ut lite endometrievävnad.
Skrapning av livmoderslemhinnan. Görs i narkos eller lokalbedövning. Metoden används i första hand när endometrieprov inte gått att utföra eller givit oklart resultat.
Hysteroskopi. I narkos eller lokalbedövning går man in med ett instrument i livmodern och tittar samt tar prov. Utförs när endometrieprovet eller skrapningengivit oklart resultat.
Efter provtagningen skickas materialet till mikroskopisk undersökning.
Ni kommer gemensamt överens om hur du ska få besked om resultatet av undersökningarna. Misstänker man livmoderkroppscancer ska man få tid för återbesök. Skulle undersökningsresultatet inte visa något farligt men blödningarna ändå fortsätter, ska man höra av sig igen till sin läkare för förnyad bedömning.
Om utredningen visat att du har livmoderkroppscancer remitteras du i första hand till kvinnoklinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna eller Huddinge för operation. Lungröntgen utförs innan operationen och vid behov riktad röntgenologisk utredning som datortomografi eller magnetkamera.
Ett fåtal patienter bedöms inte lämpliga för kirurgi och remitteras vidare till sektionen för Gynekologisk Onkologi på Radiumhemmet för annan behandling.
Under narkos tar man bort livmoder inklusive livmoderhals, äggledare och äggstockar. I vissa fall även tarmkäx och en del lymfkörtlar. Operationen kan göras antingen som öppen operation eller via laparaskopi (titthålsoperation). Man brukar vanligtvis ligga på sjukhus 1-3 dagar efter operationen.
Allt som opererats bort skickas till mikroskopisk undersökning där man särskilt tittar efter om det finns tecken till spridning, hur djupt in i livmoderväggen tumören vuxit och hur cellerna ser ut ur flera aspekter.
Alla patienter som opererats för livmoderkroppscancer remitteras för bedömning till sektionen för Gynekologisk Onkologi på Radiumhemmet. Där utvärderas resultatet av operation och röntgenutredning varefter man gör en bedömning av behovet av kompletterande behandling. De som inte bedöms behöva kompletterande behandling kommer aldrig till Radiumhemmet utan kontrolleras hos gynekolog i 5 år.
Vaginal strålbehandling, så kallad brachybehandling används som förebyggande behandling när risken för återfall bedöms vara mindre. Man lägger in en stav i slidan och ger ytlig strålbehandling. Behandlingen ges sex dagar i rad (utom helger) och varje behandling tar cirka 5 minuter. Biverkningarna är mycket ringa och kan vara lokal irritation.
Yttre bäckenbestrålning kombinerat med vaginal strålbehandling ges då risken för återfall bedöms vara något större eller att tumören varit spridd till livmoderhalsen eller i bäckenet vid operationen. Denna behandling ges dagligen i fem veckor (utom helger) och varje behandling tar 10-15 minuter. Under andra halvan av behandlingen ger man även vaginal strålbehandling vid två tillfällen. Vanliga biverkningar är diarré, illamående, irritation vid vattenkastning och trötthet.
Läs mer om strålbehandling här
Ges när tumören varit spridd från början eller att risken för återfall bedöms vara större. Vanligtvis ges Paklitaxel kombinerat med Karboplatin i 4-6 kurer med tre veckors intervaller. En vanlig kombination är fyra kurer följt av externs strålbehandling mot bäckenet.
Vanliga biverkningar är håravfall, måttligt illamående som vanligtvis väl lindras med läkemedel, övergående muskelvärk dagarna efter behandlingen, domningar i händer och fötter, påverkan på blodvärden.
Läs mer om cytostatika här
Då behandlingen är färdig och det inte finns några tecken på kvarvarande tumör anses patienten vara frisk. En viss risk för återfall finns trots allt och därför går man på kontroller i 5 år efter operationen. Det första året brukar det vara cirka var tredje månad, år 2 var fjärde månad och år 3-5 varje halvår. I samband med återbesöken följs också eventuella kvarvarande biverkningar upp.
Vid återbesöken samtalar patient och läkare om hälsotillståndet och en gynekologisk undersökning utförs. Vid behov beställs riktade röntgenundersökningar. För patienter som enbart opererats sker kontrollerna hos gynekolog, medan patienter som fått kompletterande behandling kontrolleras på Radiumhemmet de första två åren och därefter hos gynekolog.
Nytillkommen långdragen smärta/obehag i buk eller rygg
Blödningar från slidan
Långdragen hosta
Om det finns tecken på återfall utreds det med lämplig radiologisk undersökning och man försöker om möjligt ta prov från den misstänkta tumören. Därefter bedöms resultaten vid multidisciplinär konferens/terapi konferens för ställningstagande till behandling. Behandlingen kan omfatta cytostatika, strålbehandling, hormonell behandling eller kirurgi.
När du behandlas för endometriecancer kan du bli erbjuden att ingå i en forskningsstudie. Dessa studier utförs för att få kunskap för framtida patienter. Den som erbjuds att ingå i en studie får noggrann information och det är helt valfritt om man vill vara med. .
Läs mer om forskningsprojekt som kan vara aktuellt för en del patienter här
Caroline Lundgren, Överläkare, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset