Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med 7 300 nya fall år 2008. Det är 30 procent av all kvinnlig cancer. Fler botas idag tack vare att tumörerna upptäcks då de är små och att tilläggsbehandlingarna efter operation har blivit mer effektiva. Också män kan få bröstcancer, cirka 40 nya fall per år i Sverige.
Följande symtom kan vara bröstcancer men kan också vara något ofarligt:
Knöl i bröstet
Förändring på mammografi som inte kan kännas i bröstet
Vätska eller blod från bröstvårtan
Formförändring av bröstet
Indragen bröstvårta
Rodnad i huden
Hela bröstet svullet och ömt
Boka en tid på din vårdcentral eller på en av de bröstmottagningar som inte kräver remiss från en annan läkare.
1. en läkare eller en sjuksköterska undersöker bröstet
2. remiss skrivs för röntgenundersökning av bröstet – mammografi och ultraljud (i sällsynta fall även undersökning med magnetkamera)
3. prov från bröstförändringen tas med en tunn nål (finnålsbiopsi) för undersökning av celler i mikroskop eller med en litet grövre nål (mellannålsbiopsi eller grovnålsbiopsi) för undersökning av en liten bit vävnad i mikroskop
Läkaren på vårdcentralen undersöker dig och beställer dessa undersökningar eller remitterar dig vidare till en bröstmottagning där du träffar en läkare eller en sjuksköterska som beställer undersökningarna. Ni kommer gemensamt överens om hur du ska få besked om resultatet av undersökningarna. Misstänker man bröstcancer ska man få tid för återbesök.
Om utredningen visat att du har bröstcancer kommer ditt fall att diskuteras på en gemensam konferens med läkare inom flera specialiteter. Kirurger, cancerläkare (onkologer), mammografiläkare och den läkare som bedömt provet från ditt bröst i mikroskop (cytolog eller patolog) sitter tillsammans och går igenom bilder från din mammografi och ditt cellprov. Resultatet är en rekommendation om din behandling.
I de flesta fall är nästa steg operation, som utförs av bröstkirurger på Bröstcentrum på Karolinska sjukhuset i Solna, på Bröstcentrum på Södersjukhuset, på Danderyds sjukhus eller på S:t Görans sjukhus.
I en del fall väljer man att först ge medicinsk behandling före operation.
I de allra flesta fall är målet med behandlingen då en bröstcancer upptäcks
att förhindra att sjukdomen kommer tillbaka – att bota dig från bröstcancer!
1. Bröstbevarande operation – endast den del av bröstet där tumören sitter opereras bort (partiell mastektomi, sektorresektion). Cirka 2/3 av alla bröstcanceroperationer görs med den metoden. Operationen kompletteras alltid med strålbehandling av bröstet.
2. I övriga fall opereras hela bröstet bort (mastektomi). I vissa fall byggs ett nytt bröst upp i samma operation – en bröstprotes läggs in.
3. Lymfkörtlar i armhålan på samma sida som bröstoperationen undersöks för att se om tumörceller spritt sig dit. Oftast undersöks den lymfkörtel som sitter närmast brösttumören i mikroskop redan under operationen (körteln kallas portvaktskörtel eller sentinel node). Om den är frisk avslutas operationen i armhålan. Om den innehåller tumörceller (lymfkörtelmetastas eller dottertumör) opererar man ut ytterligare ett tiotal lymfkörtlar som också undersöks i mikroskop.
Resultatet påverkar den behandling som du rekommenderas efter operationen och som ges på Radiumhemmet eller på onkologmottagningarna på Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.
Man börjar ibland med medicinsk behandling om bröstcancertumören är stor i förhållande till storleken på ditt bröst eller om utredningen redan från början visat att tumörcellerna har spritt sig till lymfkörtlarna i armhålan.
Behandlingen ges för att krympa tumören och förbättra förutsättningarna vid den kommande operationen. De medicinska behandlingarna ges på Bröst- sarkommottagningen vid Radiumhemmet och på Onkologiska mottagningen vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.
Den medicinska behandlingen innebär antingen cytostatika (cellgifter) som ges som dropp direkt i blodet (intravenöst) eller antihormoner som ges som en tablett om dagen. Olika specialanalyser på provet från brösttumören avgör vilken typ av behandling som är aktuell.
Den medicinska behandlingen ges oftast under 3-4 månader och effekten av behandlingen kontrolleras regelbundet.
När den medicinska behandlingen är avslutad görs operationen med en av de metoder som redan beskrivits. Skillnaden gäller operationen i armhålan där man opererar man ut ett tiotal lymfkörtlar direkt. Vissa patienter tillfrågas på Bröstcentrum om deltagande i ett forskningsprojekt där man undersöker portvaktskörteln (sentinel node) innan den medicinska behandlingen startar. Resultatet av den undersökningen påverkar den slutliga operationen i armhålan.
Oavsett om operationen sker direkt eller efter medicinsk förbehandling diskuteras alla patienter efter operationen på den gemensamma konferensen med läkare inom flera specialiteter. Kirurger, cancerläkare (onkologer), mammografiläkare och den läkare som nu i mikroskop undersökt hela tumören från ditt bröst (patolog) diskuterar resultatet tillsammans och kommer fram till en rekommendation om eventuell tilläggsbehandling efter operationen. Målet är att din bröstcancer inte ska komma tillbaka – att du ska bli botad från bröstcancer.
Det finns olika typer av tilläggsbehandling som ofta ges i kombination med varandra.
Det gäller: strålbehandling, medicinsk behandling (läkemedel) med cytostatika (cellgifter), antihormoner och antikroppar (Herceptin). Olika analyser av din tumör och av lymfkörtlarna som opererats ut avgör den tilläggsbehandling som rekommenderas.
Strålbehandling vid bröstcancer är en lokal behandling som bara har effekt i det område som strålbehandlas. Målet är att förhindra återfall i det strålbehandlade området och därigenom öka chansen till bot.
Strålbehandling ges alltid mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi. Behandlingen ges varje dag måndag – fredag 16, 25 eller 33 gånger enligt fastställda riktlinjer.
Strålbehandling ges i vissa fall mot bröstkorgsväggen om hela bröstet opererats bort. Behandlingen ges varje dag måndag – fredag 25 gånger.
Strålbehandling ges i vissa fall mot lymfkörtlarna i armhålan och ovanför och nedanför nyckelbenet. Behandlingen ges varje dag måndag – fredag 25 gånger.
Läs mer om strålbehandling här
Cytostatika är läkemedel som vid bröstcancer ges som dropp direkt i blodet och är på så vis en behandling för hela kroppen. Syftet är att döda tumörceller som kan ha lossnat från tumören i bröstet och förts ut i kroppen med blodet och som riskerar att fastna i ett annat organ och bilda dottertumörer (metastaser).
Behandlingen ges vid sex tillfällen med tre veckors mellanrum, totalt femton veckors behandlingstid. I vissa fall ges sex behandlingar med en kombination av tre olika läkemedel som kallas FEC-kurer. I andra fall ges tre FEC-kurer och tre behandlingar med läkemedlet Taxotere. Vilket man väljer beror på en kombination av olika riskfaktorer. Målet är att förhindra återfall i hela kroppen och därigenom öka chansen till bot.
Läs mer om cytostatika här
Om specialanalyserna efter operationen visar att bröstcancercellerna är känsliga för ett eller båda av de kvinnliga könshormonerna östrogen och gulkroppshormon (progesteron) rekommenderas fem års behandling med antihormoner.
Till kvinnor före klimakteriet rekommenderas tablett Tamoxifen 20 mg dagligen. I vissa fall rekommenderas också, eller i stället, en spruta Zoladex som kan ges en gång per månad eller en gång var tredje månad.
Till kvinnor efter klimakteriet rekommenderas tablett Tamoxifen eller tablett Arimidex 1 mg dagligen. I vissa fall rekommenderas en kombination och då börjar man med tablett Arimidex och byter efter halva tiden till tablett Tamoxifen. Den sammanlagda behandlingstiden är fem år.
Målet är att förhindra återfall i hela kroppen och därigenom öka chansen till bot.
Läs mer om hormonbehandling här
Om specialanalyserna efter operationen visar att bröstcancercellerna är känsliga för läkemedlet Herceptin rekommenderas ett års behandling som tillägg till cytostatika. Behandlingen ges som dropp direkt i blodet var tredje vecka.
Det finns också ett forskningsprojekt som kan vara aktuellt för en del patienter. Allt deltagande i forskning är frivilligt!
Målet är att förhindra återfall i hela kroppen och därigenom öka chansen till bot.
Läs mer om antikroppsbehandling här
.
Varje år får drygt 7000 svenska kvinnor diagnosen bröstcancer och alltfler blir botade. Överlevnaden i bröstcancer ökar av sjukdomen upptäcks tidigt då tumörerna är mindre och av att behandlingarna förbättras. Idag lever i vårt land ungefär 80 000 kvinnor som en gång fått diagnosen bröstcancer. Allmän hälsoundersökning med mammografi och kvinnors och sjukvårdens ökade uppmärksamhet bidrar till tidigare upptäckt. När är bröstcancer upptäcks är sjukdomen i de allra flesta fall botbar – målet med all behandling är att sjukdomen inte ska komma tillbaka. Varje typ av tilläggsbehandling lämnar sitt bidrag.
Alla tilläggsbehandlingar ges enligt internationella guidelines och nationella och regionala vårdprogram. Målet är att behandlingen ska vara vetenskapligt dokumenterad – evidence based – och ges likvärdigt oberoende av var i Sverige man bor.
Återfall kan ske:
1. lokalt i det opererade bröstet eller på bröstkorgsväggen om bröstet är bortopererat
2. regionalt, i lymfkörtlar i armhålan på den opererade sidan. De kallas lymfkörtelmetastaser eller dottertumörer i lymfkörtlar
3. i andra organ i kroppen. De kallas metastaser eller dottertumörer i det organet.
Återfallet konstateras med olika typer av röntgenundersökningar och med finnåls-biopsi. Celler från det misstänkta området sugs då ut med en nål och analyseras i mikroskop på motsvarande sätt som när en tumör upptäcks i bröstet. Samma analyser görs igen angående känslighet för hormoner och för läkemedlet Herceptin.
Återfall i bröstcancer är en behandlingsbar men inte alltid en botbar sjukdom och man talar då om kronisk bröstcancer. Behandlingen ges med samma metoder som då sjukdomen först upptäcks. I vissa fall opereras återfallet bort, behandlingar ges med antihormoner, cytostatika, Herceptin och strålbehandling i olika kombinationer.
Varje fall diskuteras på en behandlingskonferens med klinikens specialister på bröstcancer. Behandlingskonferenser sker varje vecka på Radiumhemmet, på Danderyds sjukhus och på Södersjukhuset. Resultatet av behandlingen för varje enskild patient kontrolleras regelbundet med röntgenundersökningar. Om byte av behandling blir aktuellt diskuteras det igen behandlingskonferens med klinikens specialister på bröstcancer.
Birgitta Wallberg, Överläkare, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset