Strålknivskirurgi

Strålkirurgi med hjälp av en så kallad gammakniv uppfanns på Neurokirurgiska kliniken redan på 50-talet . I dag är tekniken spridd över hela världen som ett komplement till kirurgi och konventionell strålbehandling och är en väletablerad behandlingsmetod inom neurokirurgin. En modern och högteknologisk vidareutveckling av tekniken används idag vid klinikens strålknivssektion.

Vad är strålkirurgi?
Vid strålkirurgi opereras sjukdomar i hjärnan utan att kirurgen behöver öppna skallbenet.

Principen är att man fokuserar ett antal tunna röntgenstrålar mot ett gemensamt mål. Praktiskt går detta till så att man monterar ett stort antal radioaktiva kobolt 60-element som avger gammastrålar.

Med hjälp av bländare kan man avgränsa bestrålningen som kommer från koboltelementen så att de bara avger en tunn stråle och man monterar koboltelementen i en halvsfär på så sätt att strålarna riktas in mot halvsfärens mitt. Sedan placeras huvudet inne i halvsfären på ett sådant sätt att fokuspunkten för strålarna kommer att hamna i den tumör eller kärlmissbildning som ska behandlas.

Detta mål uppnås genom att man monterar en stereotaktisk ram, en fyrkant som sitter i höjd med halsen, på huvudet. Från fyrkantens fyra hörn utgår fyra stolpar med skruvhål i övre ändarna. Sedan man lagt lokalbedövning i huden, så att den är okänslig, fäster man ramen vid skallen genom att låta en skruv gå genom skruvhålet in i den lokalbedövade huden och vidare en liten bit in i skallbenet som också är okänsligt. Denna procedur brukar upplevas som den mest obehagliga delen av behandlingen. Den som fått en lokalbedövningsspruta hos tandläkaren kan på ett ungefär föreställa sig den grad obehag som detta innebär.

När ramen satts på huvudet gör man en röntgenundersökning, som regel en magnetröntgenundersökning. Vid denna undersökning kan man bestämma hur tumören ligger i förhållande till ramen. När röntgenundersökningen är gjord återvänder patienten till vårdavdelningen medan bilderna överförs till en speciell dator. Med denna dator kan sedan neurokirurgen räkna ut hur huvudet ska placeras.

Om tumören inte är extremt liten behöver man som regel flytta huvudet några gånger under behandlingen och göra ett flertal ”skott” för att täcka hela tumören.  

Behandlingen i strålkniven tar cirka en timme. Den totala tiden för en behandling med strålkniven ligger på en halvtimme för att sätta på ramen, följd av en timme för röntgenundersökningen, en timme för placering och en timme för bestrålningen, vilket sammanlagt blir runt tre och en halv timme. Därefter är patienten kvar på avdelningen i två timmar och kan sedan gå hem.

Den vidare uppföljningen och effekten av behandlingen beror på vilken sjukdom som behandlas.

Varje år behandlar vi cirka 320 patienter med denna teknik.

 Läs mer
Uppdaterad
2012-11-14
Informationsansvarig
Neurokirurgiska kliniken

Strålknivssektionen

Sektionschef
Ernest Dodoo
Ernest Dodoo

Sekretariat
Koordinator
Telefon: 08-517 704 91
Fax: 08-517 755 77

Patientärenden via e-post behandlas av sekretesskäl ej.

Lars Leksell

Gammakniven uppfanns av professor Lars Leksell som var professor vid Karolinska Sjukhuset under åren 1960 – 1974. Han gjorde under sin tid en stor mängd viktiga uppfinningar.

Ett av hans mål var att hitta ett sätt att kunna behandla tumörer som ligger så djupt inne i hjärnan att vanlig kirurgi inte kan användas.

Patienter

Vi tar emot patienter från hela världen.

För svenska patienter gäller att de ska vara remitterade från de läkare som sköter deras sjukdomar normalt.

Gammaknife in Greek