Hur vanlig är gammakniven och hur många patienter har behandlats?
Gammakniven har funnits sedan 1968 och man har exporterat 200 gammaknivar från Sverige. Apparaten tillverkas och säljs av börsbolaget Elekta AB. Man har behandlat cirka 200.000 patienter med metoden.
Vilka sjukdomar kan behandlas med gammakniven?
Den största sjukdomsgruppen som behandlas med gammakniven är hjärntumörer. Allmänt gäller att dessa tumörer inte bör ha en diameter större än 2,5-3 cm. Man kan behandla både godartade och elakartade tumörer. De elakartade tumörerna behöver en större stråldos än de godartade. Den vanligaste tumörtypen som behandlas är cancermetastaser i hjärnan. Man kan behandla ett fleratal metastaser och resultaten vad det gäller de enskilda metastaserna är mycket bra.
Behandlingen innebär inte att patienten är skyddad från att få nya metastaser och ibland kan man behandla patienten ett flertal gånger. Tyvärr händer det också ibland att det blir så många metastaser att man inte kan fortsätta behandlingarna.
Elakartade primära hjärntumörer (som utgått från hjärnvävnaden) kan även behandlas med gammakniven. Resultaten är betydligt mera osäkra på grund av att dessa tumörer växer på ett mer infiltrerande sätt i hjärnvävnaden än vad metastaser från cancer utanför hjärnan gör. Vad beträffar de primära elakartade tumörerna gäller samma principer som för metastaserna, det vill säga, de får inte vara alltför stora och man måste ge en hög dos. Mycket tyder på att man kan stoppa tillväxten av en tumör som man behandlar och som man ser på röntgen. Tillväxten av en elakartad primär hjärntumör, som man inte ser på röntgen, fortsätter. Gammaknivsbehandling bör därför vara en del av en total behandlingsstrategi.
Även godartade hjärntumörer kan behandlas med gammakniven om de är mindre än 2,5 cm. Under vissa förutsättningar bör man ta en biopsi från tumören så att man är säker på vad den mikroskopiska bilden visar.
Gammakniven är också mycket användbar som ett komplement till vanlig kirurgi. En del svårtillgänliga godartade tumörer kan bara avlägsnas fullständigt med en betydande risk för skada på omkringliggande nerver. Det kan leda till ansiktsförlamning och andra kranialnervssymtom. I dessa situationer lämnar man därför ofta en liten tumördel när man opererar och behandlar den med gammakniven. Dessa tumörer slutar som regel att växa efter gammaknivsbehandlingen.
Kärlmissbildningar är medfödda förändringar som uppstår i kärlsystemet i hjärnan. Dessa förändringar kan ge upphov till hjärnblödningar och till epilepsi. Om de är små kan man med stor framgång behandla dessa missbildningar med strålkirurgi i gammakniven. Behandlingen gör att man under loppet av två år får en ärrbildning i väggen på kärlen i kärlmissbildningen. Detta krymper kärlen och blodflödet genom missbildningen upphör. Risken för hjärnblödningar försvinner med detta och man har även märkt att de fall som har epilepsi, på grund av kärlmissbildningar, kan få sin epilesi förbättrad efter gammaknivsbehandlingen.
Övriga sjukdomar som kan behandlas med gammakniven
De allra flesta patienter som behandlas i gammakniven behandlas för tumörer eller kärlmissbildningar. Man kan dock även behandla andra sjukdomstillstånd som till exempel det mycket smärtsamma tillstånd som kallas trigeminusneuralgi. Man bestrålar då känselnerven som går till ansiktet (nervus trigeminus) och i 50%-70% av fallen försvinner eller minskar ansiktssmärtorna. Det kan dock tyvärr, precis som vid annan behandling av trigeminusneuralgi, återkomma.
Vilka patienter behandlas i gammakniven?
Gammaknivsavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhusets neurokirurgiska klinik tar emot patienter från hela världen. För svenska patienter gäller att de ska vara remitterade från den läkare som sköter deras sjukdomar normalt.
Gammakniven är en del av den neurokirurgiska kliniken beroende på att det var en neurokirurg som utvecklade tekniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi får därför många remisser från andra neurokirurgiska kliniker i Sverige och även från världen i övrigt. Detta är naturligt eftersom man ofta måste ta ställning till om man skall operera förändringen eller om man ska behandla den med gammakniven. Patienter med metastaser remitteras ofta av de onkologer som sköter dem medan godartade tumörer ofta remitteras från neurologer eller i vissa fall öronläkare.