Funktionell neurokirurgi

Karolinska Universitetssjukhuset har en lång tradition av funktionell neurokirurgi där aktiviteterna faktiskt startade redan under Herbert Olivecronas tid och ökade påtagligt samt korsbefruktades med stereotaxi under Lars Leksells ledning. Härefter har forskargruppen letts av professor emeritus Björn Meyerson fram till dennes pensionering 1998 och sedan av professor Bengt Linderoth.

Forskargruppen för funktionell neurokirurgi
Karolinska Institutet/Karolinska Universitetssjukhuset

Forskargruppen leds av professor Bengt Linderoth

Forskargruppen för funktionell neurokirurgi/experimentell funktionell neurokirurgi innefattar förutom dedicerade forskare också funktionella neurokirurger med ”heltidstjänstgöring” inom den kliniska verksamheten. Problem som identifieras i kliniken leder ofta till formulering av forskningsfrågeställningar, design av experimentella studier och resultat som  belyser, eller i bästa fall ger en dellösning till det ursprungliga problemet. I flera fall har forskningsdata från laboratoriet kunnat direkt appliceras på de kliniska problemen.

Pågående forskningsprojekt

1.  Exploration av fysiologiska mekanismer bakom utvecklingen av neuropatisk smärta och de gynnsamma effekterna av elektrisk ryggmärgsstimulering.

2.  Strategier för att öka effektiviteten av neuromodulation i olika kliniska sammanhang.

3.  Nya strategier inom neurostimulering/neuromodulation.

4.  I samarbetsprojekt bedrives också studier av effekter av ryggmärgsstimulering på perifert blodflöde och mekanismerna bakom detta  samt rörande effekter av ryggmärgsstimulering på kardiell funktion. Dessa studier bedrivs för närvarande utanför KI campus.

Bakgrund
Ryggmärgsstimulering (SCS) var en direkt klinisk applikation av portteorin som presenterades av forskarna Ronald Melzack och Patrick Wall 1965. SCS (Fig 1) har nu utnyttjats i mer än 30 år för behandling av kronisk smärta som inte svarat på konventionell terapi. Kliniska observationer visade först att ryggmärgsstimulering var särskilt effektiv vid nervskadesmärta (neuropatisk smärta) av perifer genes.

Under 80-talet upptäcktes också att SCS har gynnsam effekt på ischemisk smärta, både vid extremitetsischemi och ischemi i hjärtat, trots att man tidigare noterat att nociceptiva smärttillstånd inte svarade gynnsamt på SCS. Anledningen är att ryggmärgsstimuleringen, via helt andra mekanismer än vid neuropatisk smärta, gynnsamt påverkar ischemien i vävnaderna och att därigenom den ischemiska smärtan minskar son en följd till detta.

Forskargruppen
Forskargruppens medlemmar varierar över tiden men det finns en kärna av medlemmar som är stabil. Forskargruppen samarbetar också med flera utländska grupper och i framtiden planeras ytterligare internationellt samarbete. Följande medlemmar ingår för närvarande (2005):

Aktuella projekt