Att ett barn inte kan eller vill äta är en komplex svårighet för hela familjen. Näring är livsnödvändig för barnets kropp och själ och ätande har dessutom en stark social betydelse. Uppfödningssvårigheter i alla åldrar medför alltid stor föräldraoro.
Det finns logopeder på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt på Astrid Lindgrens barnsjukhus som är kopplade till Nutritionsteamen på gastromottagningen och som arbetar med barn med ät- och/eller sväljningssvårigheter.
Logopeden tillhör nutritionsteamet tillsammans med mag-tarmspecialist, nutritionssköterska och dietist. Logopeden bedömer barnets ät- och sväljningsförmåga under måltidsobservationer. Detta ger information om både oralmotoriken (förmågan att styra och röra munnens muskler snabbt och precist) samt sväljningsförmågan. Vidare utredning kan ske tillsammans med foniater för bedömning av anatomin i munhålan och svalget, då ätandet t ex kan påverkas negativt av för kort tungband eller förstorade tonsiller. Tillsammans med röntgenläkare kan en röntgenundersökning av sväljningen genomföras, vilken ger svar på frågor kring anatomin samt funktionen under ätandet, hela vägen från munhålan till magsäcken. Under samtal med föräldrarna, där tid att berätta barnets äthistoria ges, hittas ofta ledtrådar och förklaringsmodeller i sökandet efter orsaken till uppfödningssvårigheterna.
När den sammantagna utredningen inte ger någon anatomisk förklaring för barnets ätbeteende, kan vidareremittering till Sachsska barnsjukhusets ätträningsenhet bli aktuell.
Behandlingen kan omfatta individuellt utarbetade oralmotoriska träningsprogram, intraorala hjälpmedel, införandet av speciella ät- och dryckesverktyg, konsistensanpassning av maten och/eller smakmodifiering. Även en genomgång av matsituationen och rutiner och ramar kring ätandet kan ingå, allt för att normalisera ätandet och åter göra matsituationen till en näringsrik och positiv upplevelse. Hos barn, som får sin näring via sond kan logopeden hjälpa till att hitta en lagom nivå för ”lustätande” eller annan oralmotorisk stimulans, som hjälper barnet att använda sin mun i utforskandet av omvärlden.