Urininkontinens

Bakgrund
Urininkontinens är ett stort problem för dig som drabbas och är ofta socialt handikappande. Urininkontinens anses vara vanligare än diabetes.

Olika typer av inkontinens
Urininkontinens indelas i ansträngnings- (stress), trängnings- (urge)och blandinkontinens. Olika typer av nervskador kan också orsaka läckage.

• Ansträngningsinkontinens
  Ansträngningsinkontinens utgör ungefär hälften av all kvinnlig inkontinens. Flerbörd, övervikt och astma förknippas ofta med ökad förekomst av ansträngningsinkontinens. Läckaget sker plötsligt vid till exempel hosta, nysning, gång eller hopp. Oftast känner du inte att du behöver kissa.
  
  Man tror att detta beror på ett samspel mellan urinrör, urinblåsa och ligament (stabiliserande vävnad), vagina och bäckenbottenmuskler. Skada eller nedsatt funktion hos någon av dessa delar kan oftman ofta kompensera med förbättrad funktion hos de övriga genom att man tränar bäckenbotten. Om detta inte hjälper gör vi en urodynamisk utredning, som innebär att en tunn kateter förs till urinblåsan via urinröret och mäter dessas funktion dels i vila, dels då vi ber dig att hosta eller krysta.
  
  Om urinläckaget är stort och doktorn bedömer att fortsatt träning inte ger tillräckligt gott resultat planerar vi för operation, en så kallad TVT-operation.
  
  
• Täta trängningar och trängningsinkontinens
  Om du känner dig kissnödig och läcker urin fast urinblåsan inte är full har du vad vi kallar trängningsinkontinens. Ofta leder detta till ett stort urinläckage, hela urinblåsans muskel drar ihop sig och urinröret kan inte motstå detta tryck.
  
  Trängningsinkontinens går inte att operera. Urinblåsans muskelvägg måste läras om att hålla en större mängd urin utan att signalera att man är kissnödig. Detta sker genom blåsträning. Vid denna behandling använder vi miktionslistor som du själv fyller i. Du anger när du kissar, hur mycket du kissar och noterar om du har haft urinläckage. Viktigt för doktorn att veta är också hur mycket du dricker per dag.
  
  Ibland är det aktuellt med läkemedel för att hämma trängningskänslan och underlätta träningen. Andra metoder kan vara elstimulering, det vill säga en elektrisk stav stimulerar nerver via slidan och ändtarmen. 
  
  Om trängningsbesvärär nya utför vi alltid en gynekologisk undersökning för att utesluta andra sjukdomar i underlivet. Ibland går vi en cystoskopi. Då förs ett tunt optiskt rör in via urinröret till urinblåsan och vi kan se blåsans väggar inifrån.
  
  Blandinkontinens
  Blandinkontinens innebär en kombination av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Trängningarna behandlas alltid innan man bedömer ansträngningsläckagets svårighetsgrad.

 

Forskning
På Kvinnokliniken bedrivs flera forskningsprojekt för att ytterligare belysa orsaken till inkontinens och framfall samt utpröva nya behandlingsmetoder.