Skriv ut

Läs mer

Nästan aldrig för sent att börja amma

Indonesiska mödrar producerar 1 miljard liter mjölk per år. Att ersätta den med importerad bröstmjölksersättning skulle kosta cirka 4 miljarder kronor. Om varje spädbarn i USA flaskmatades skulle cirka 86 000 ton plåt gå åt till de 550 miljoner konservburkar som behövdes. Exemplen kan göras många till fördel för bröstmjölk och till nackdel för bröstmjölksersättning.


– Vår roll är att ge mamman den kunskap och
information hon behöver för att möjliggöra amningen,
säger barnmorskanKristin Svensson.
Det finns egentligen bara fördelar med att ge sitt barn bröstmjölk om mamman trivs med amningen. En del mammor kan stöta på svårigheter i början.

- Det kan till exempel vara att barnet har svårt att få tag om bröstet och börja suga, säger Kristin Svensson, legitimerad barnmorska som specialiserat sig på amning. Hon berättar att hon tillsammans med barnmorskorna Marianne Velandia och Ann-Marie Widström analyserar en amningsstudie med 100 barn mellan 6 dagar och 3 månader gamla. Dessa barn har inte kunnat eller velat suga på bröstet av olika anledningar.

Amningsstöd
I studien observerades mor och barn under amningen. De mammor och barn som hade amningssvårigheter som inte avhjälptes vid första besöket med optimalt amningsstöd lottades till fortsatt amningsstöd eller till fortsatt amningsstöd och ”hud mot hudkontakt” mellan mamman och barnet. I det senare fallet hade barnet själv en möjlighet att söka sig till bröstet.

- Vi vill se om det finns någon terapeutisk effekt med ”hud-mot-hudkontakt” även när barnet är lite större och mamman gärna vill amma, säger Kristin Svensson.

Barnen studeras med video
Barnen studerades med video under amningen och paren ombads att fortsätta amningsträna i hemmet. Mödrarna fick svara på enkäter om personlighet, ängslan, oro, amningsupplevelse och om moderskapet. Mammorna intervjuades om sina förlossningsupplevelser, vårdrutiner, tiden efter förlossningen, vilka råd och vilket stöd de fått kring amningen, vad de tror orsakat problemet och om pappans och omgivningens stöd med mera. Uppföljning har gjorts efter en vecka, en månad, fyra månader och när barnet är två år.

- Den första utvärderingen visar att det aldrig, för de flesta barn, är för sent att börja amma och vår roll är att ge mamman den kunskap och information hon behöver för att möjliggöra amningen för henne och barnet, säger Kristin Svensson.

Fakta
  • Det nyfödda barnet har vid ”hud-mot-hudkontakt” med modern efter förlossningen en medfödd förmåga att söka sig till bröstet. Barnet behöver ingen annan föda de första sex månaderna än bröstmjölk under förutsättning att mamman och barnet mår bra.
  • Bröstmjölken är skräddarsydd för barnets behov och produceras i lagom mängd under förutsättning att barnet har ett stort tag om bröstet och får suga efter behov. Ammade barn har mindre avföring och behöver dessutom färre blöjor. Produktionen av bröstmjölk ger inget avfall, tvärtom minskar sopberget bland annat av att mammans behov av hygienartiklar minskar.
  • Folkhälsoperspektiv:
    Ett barn som ammas har fyra gånger mindre av de vanligaste infektionerna än barn som inte ammas. Skyddet sitter även kvar efter avslutad amning. Om barnet ammas i 4 månader så finns till exempel skyddet mot öroninflammationer i 3-4 år.
Text: Per Blomberg


Uppdaterad
2008-11-24
Informationsansvarig
Informationsavdelningen