Efter lokalbedövning punkteras blodkärlet i ljumsken och en kateter förs upp till hjärtat och placeras i det kranskärl som man tänkt åtgärda.
Därefter förs en tunn ballongkateter ut i kranskärlet och placeras mitt för förträngningen. Ballongen blåses upp och förträngningen pressas på så sätt isär. I samband med att ballongen är uppblåst stängs blodflödet av i kärlet och kärlkramp kan då tillfälligt uppkomma.
Ofta behöver man vidga flera gånger på samma ställe för att uppnå fullgott resultat.
Ballongvidgning och andra metoder
I vissa fall är ballongmetoden mindre lämplig och andra metoder för att återställa passage av blod förbi ett trångt eller tilltäppt ställe i blodkärlet kan då komma i fråga.
En annan möjlighet är att lägga in en kärlprotes, så kallad stent, i kranskärlet. Kärlprotesen denna spänner ut kärlet och förhindrar att det dra ihop sig.
Om ingreppet misslyckas
I de allra flesta fall lyckas ingreppet och man får ett bra resultat vid ballongvidgningen. I en del falla lyckas man inte att vidga förträningen i dessa fall kan man överväga att senare i stället göra så kallade by-passoperation.
Risk för återkomst av förträngning
Även om lyckat resultat kan uppnås i de flesta fall, är risken för återkomst av förträngningen inom sex månader cirka 30%. Hos patienter med återfall måste man som regel upprepa ballongvidgningen en eller i enstaka fall flera gånger innan fullgott resultat uppnås.
Idag används därför ofta ett eller flera stent för öka förutsättningarna för att det goda blodflödet kvarstår. Det minskar risken för ny förträngning i samma blodkärlsavsnitt. Det finns också stent beklädda med läkemedel som används på särskild indikation för att ytterligare minska risken för återkomst av förträngning.
Om dina besvär återkommer ska du därför omgående kontakta vår kranskärlsjuksköterska