Varför registreras personuppgifter?
Inom vården förs olika register som innehåller personuppgifter. Uppgifterna är i första hand till för att patienter skall få så bra vård som möjligt men registren används även i den administration som krävs i samband med vården samt för verksamhets- och kvalitetsuppföljning.
Hantering av personuppgifter vid Karolinska Universitetssjukhuset Personuppgiftslagen (PuL) syftar till att skydda enskilda personer mot att deras personliga integritet kränks vid behandling (hantering) av personuppgifter. En viktig del i integritetsskyddet är att den registrerade i förväg skall få information om de behandlingar som utförs.
Patientuppgifter inom vård
Karolinska Universitetssjukhuset är skyldig att föra patientjournal avseende varje patient. Exempelvis finns uppgifter om: patientens identitet, väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, undersökningar, röntgenbilder, behandlingar, operationer etc, uppgift om ställd diagnos, utförda och planerade åtgärder, uppgift om när och om vem som gjort anteckningen i journalen.
Personuppgiftsansvarig
Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som behandlas (hanteras) vid sjukhuset. Det är alltså inte chefen på en arbetsplats eller en anställd som är personuppgiftsansvarig. Med personuppgifter avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en levande person.
Personuppgiftsombud
Enligt Personuppgiftslagen (PuL) har sjukhuset utsett ett personuppgiftsombud som bland annat har till uppgift att se till att personuppgifter behandlas på ett lagligt och korrekt sätt och hjälpa den registrerade att få rättelse.
Rätt till information (Registerutdrag)
Enligt Personuppgiftslagen har den registrerade rätt att få veta vilka uppgifter som finns registrerade om henne/honom vid sjukhusets olika verksamheter. Sådan begäran skall göras skriftligen och vara undertecknad. Informationen lämnas kostnadsfritt en gång per år. En registrerad har även rätt att få felaktiga eller missvisande uppgifter rättade. Centralarkivet samordnar registerutdragen.
Sekretess och bevarande av uppgifter
Inom hälso- och sjukvården råder sträng sekretess för uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Sekretess och behörighetssystem reglerar vem som får tillgång till personuppgifter vid sjukhuset. Personal som behöver uppgifterna i sitt arbete är behöriga att få ta del av lämnade uppgifter men tystnadsplikt gäller mot andra. Personal får inte ta del av andra uppgifter än de som de i det enskilda fallet behöver för att kunna utföra sitt arbete.
I sjukhusets patientjournalsystem registreras alla inloggningar vilket gör det möjligt att kontrollera vilka journaler som personalen tagit del av och om man har behörighet för detta. Personuppgifter sparas enligt gällande regelverk under lång tid.
Spärra uppgifter
Om det finns uppgifter i din journal som du inte vill ska vara tillgängliga för andra vårdgivare kan du begära att de ska spärras. Då framgår det i journalen att det finns spärrade uppgifter. Du kan när som helst be vårdpersonalen ta bort spärren. Om du blir akut sjuk, med fara för ditt liv och din hälsa, och du inte kan ge information till de som vårdar dig kan spärren tas bort. Vårdnadshavaren har inte rätt att spärra barnets journaluppgifter. Däremot får barnet själv spärra uppgifter, i takt med stigande ålder och mognad.
Spår via logg
Varje gång någon tar del av uppgifter om dig i journalen så registreras det. Det betyder att det i efterhand går att spåra via en så kallad logg om någon har läst om dig. Karolinska Universitetssjukhuset är skyldig att kontrollera vem som tagit del av dina uppgifter och du kan själv begära att ta del av den informationen.
Sammanhållen journalföring
Patientdatalagen ger en möjlighet för vårdgivare att ta del av information om dig som patient oberoende av var du vårdas. Syftet är att få en mer samlad bild av dina vårdbehov och att vårdpersonalen får ta del av dina patientuppgifter där de behövs. Allt för att kunna ge dig bästa möjliga vård. Du ska helt enkelt slippa upprepa din vårdhistoria när du kommer till en ny vårdgivare.
Vårdgivaren Stockholms läns landsting består av två myndigheter, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) och Karolinska Universitetssjukhuset. Stockholms läns landsting är vårdgivare och Karolinska Universitetssjukhuset är en enhet inom Stockholms län landsting.
Den sammanhållna journalföringen är utformad så att den både stödjer vården av dig och skyddar mot obehörig insyn. Karolinska Universitetssjukhuset tillämpar sammanhållen journalföring med andra vårdgivare vilket innebär att andra vårdgivare får ta del dina journaluppgifter om det finns en aktuell patientrelation och uppgifterna kan antas ha betydelse för din vård och behandling och att du samtycker till det.
Om du inte vill att dina uppgifter skall vara tillgängliga för andra vårdgivare kan du tala om det för vårdpersonalen. Det innebär att uppgifterna spärras för andra vårdgivare. Men då måste du själv berätta för vårdpersonalen hos en annan vårdgivare vad de behöver veta för att ge dig en bra vård.
Följande vårdgivare har Karolinska Universitetssjukhuset sammanhållen journal med.