Bilden i medicinen
Hur används den medicinska bilden i dag? Och vad kan den göra i framtiden? SOMA kartlägger den senaste utvecklingen på området.
Den tekniska utvecklingen inom bild och funktionsmedicin går enormt fort. Tekniken förfinas, apparaterna blir mindre och får mer kraft. Vi kommer också att se mer av subspecialisering och intervention. Samtidigt ökar behoven av avancerad diagnostik på alla områden, från de vanliga sjukdomarna till nya sjukdomar som nu kan behandlas på nya sätt.
– De behandlingar vi ger blir allt mer individanpassade, men ibland också kostsamma. Det kräver att vi gör så detaljerad diagnostik som möjligt och att vi utnyttjar den tekniska utrustningen på ett bra sätt. Det finns enorma möjligheter i tekniken som gör att vi kan få ut mer och mer information, säger Lennart Blomqvist, överläkare på Karolinska och adjungerad professor inom diagnostisk radiologi.
För omkring 20 år sedan togs det vid en rutinundersökning i datortomografi cirka 20 bilder. I dag tas det ofta mer än 2 000 bilder och varje bildskiva är endast en halv millimeter tjock. Dagens bildteknik gör alltså att det finns ett massivt och växande bildmaterial att tillgå.
 |
|
4D-teknik används vid en undersökning av en patient med brösttumör. Genom att spruta in ett kontrastmedel via ett blodkärl i armvecket kan man upptäcka tumörer genom den blodkärlnybildning de orsakar. |
– Det är mycket större än vad vi hinner med att bearbeta och vi har inte riktigt hunnit ikapp med att finna ut hur den stora mängden bildinformation optimalt ska hanteras. Det här är en framtida utmaning för oss inom professionen, säger Lennart Blomqvist.
En utvecklingstrend är fler multidisciplinära konferenser för att ställa rätt diagnos och behandling, likaså blir telemedicin inom radiologin ett sätt att även på distans få tillgång till den avancerade sjukvården. Men en annan viktig del är den ökande subspecialiseringen.
– Inom mitt verksamhetsområde, centrala nervsystemet, är behovet av samarbete mellan neurokirurger och neuroradiologer större än behovet av att samverka inom en stor röntgenavdelning. Utvecklingen mot att bli mer organinriktade ser vi också inom andra medicinska områden. Det är här vi ser möjligheterna att förbättra behandlingen, säger Staffan Holmin, biträdande verksamhetschef på Neuroradiologen vid KI.
Han menar också att den snabba teknikutvecklingen ger nya möjligheter för till exempel strokevården. Gränserna för vad man kan göra flyttas ständigt framåt.
– Vi kan få en avbildning från aortan till hjärnans kärl på bara fem minuter, och på ett helt annat sätt än tidigare kan vi titta funktionellt på hur olika områden i hjärnan påverkas om till exempel en arm rör sig, säger Staffan Holmin.
Radiologisk intervention, där man utför ingrepp via blodkärl, fortsätter också att öka. Den öppna
thoraxkirurgin kommer sannolikt att minska med 50 procent de närmaste 5-10 åren och ersättas av intervention. De senaste 2-3 åren har också intervention i hjärnans kärl ökat. Det här är en utveckling som nya Karolinska i sin utformning ska vara anpassad för. Här kommer det att finnas en inbyggd flexibilitet – en operationssal kan göras om till en interventionssal när så behövs.
På nya Karolinska är tanken att bild- och funktionsmedicin ska samordnas med de olika medicinska temana. Tekniken och professionen samlas i mitten av huset, men utspritt över alla byggnader.
– Syftet är att radiologins olika specialister ska kunna vara verksamma nära sitt eget medicinska område. Med patienten i centrum planeras också att så mycket som möjligt av diagnostiken kommer att göras hos patienten med mobil utrustning, i enkelrummen, säger Erland Löfberg, som har lett projektet Bild och funktion inom NKS-förvaltningen.
Sannolikt kommer det på nya Karolinska att finnas fler röntgenapparater jämfört med i dag, men man går mot mer icke-röntgenstrålande teknik. Datortomografi och magnetkamera tar över mycket av de vanliga röntgenundersökningarna. Men det händer också mycket inom ultraljudstekniken. Till exempel går att med 3D-ultraljud avbilda och flödesbestämma kärlträdet i armen och se om det finns förträngningar.
– Vi ser redan nu ultraljudsapparater som har storleken av en laptop, men framöver även med storleken av en mobiltelefon. Jag kan tänka mig att om dessa blir tillräckligt bra de närmaste åren kanske hjärtdoktorerna på NKS har en sådan i fickan. Inom min profession, njurmedicin, kan jag se framför mig att jag undersöker en dialyspatients dialysfistel med en utraljudsapparat som jag plockar ut ur fickan, säger Erland Löfberg.