Vart är vi på väg?
Mediciner blir billigare. Tredje världen blir tjockare. Blodprov avslöjar risken för cancer. Och denguefebern når Europa. SOMA samlade fem experter för att sia om framtidens hälsa.
Vietnam: Asien och Afrika drabbas hårt av välfärdssjukdomar.
Europa: Varje patient får en personlig läkemedelscocktail.
|
Bengaliska viken: Lokal riskanalys blir ett måste när klimatet. förändras. |
Sydeuropa: Denguefeber och Rift Valley når Europa. |
| Uganda: Snabbare och mer träffsäkra diagnoser räddar miljontals liv. |
Sverige: Har vetenskapen vunnit kampen om samhällsdebatten? |
| Tanzania: Förenklade rutiner ruckar på sjukvårdens hierarkier |
Kina: Läkemedel från Asien blir 40 procent billigare. |
| Finland: Livsstilsmottagningar öppnas för alla. |
Ryssland: En ny mansroll skapar en bättre värld. |
| Tanzania: Personliga kostråd baseras på gener. |
USA: Världen förklarar krig mot neurologiska sjukdomar. |
Norden: Ett enkelt blodprov avslöjar risken för cancer. |
Centralafrika: Pengar och utbildning är bästa medicinen mot stora epidemier. |
I takt med att medelklassen växer i de rikare delarna av Asien och Afrika får nya sjukdomar fäste. Det handlar inte minst om hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes, övervikt, cancer och den typen av hälsoproblem som är direkt kopplade till västvärldens livsstil. Jämfört med infektionssjukdomar är dessa kroniska sjukdomar avsevärt dyrare att behandla, då de kräver både utredning och livslång medicinering.
– Deras hälsosystem blir alltså dubbelt drabbade: Ett afrikanskt låginkomstland har i dag lika hög andel kroniska sjukdomar som vi, plus en många gånger större börda smittsamma sjukdomar. Så de har en enorm belastning men bara 10–15 dollar per person och år att lägga på hälsa. Så vart ska de här pengarna komma ifrån? Den utveckling som här i Norden pågick under flera hundra år har där gått på några decennier. Det sker så snabbt att hälsosystemen inte hinner anpassa sig, säger Anna Mia Ekström, docent i internationell hälsa.
Med de nya kulturella influenserna från väst kommer dessutom nya vanor. Anna Thorson och Anna Mia Ekström berättar om hur dessa förändringar går att se med blotta ögat. Som i Vietnam där en ökad konsumtion av importvaror och snabbmat har skapat problem med övervikt. Eller som i Uganda där multinationella tobaksbolag med en skrämmande framgång jobbar stenhårt på att få folket att börja röka.
– I Uganda kan man se medicinstudenter som går runt med reklamtröjor för tobak och cigaretter. I stora delar av Asien röker redan hälften av männen och får vi nu samma scenario i Afrika innebär det förstås extrema hälsokonsekvenser. När vi förbjuder rökning i västvärlden så flyttar tobaksbolagen sina kampanjer dit. Det är en riskfaktor som man borde kunna påverka med internationella lagar och förbud – men lobbyn är så stark, suckar Anna Mia Ekström.
Till sidans topp.
Drömmen om en mirakelmedicin som förändrar hela sjukvården är naturligtvis evig. Men inte sedan antibiotika uppfanns har man kunnat tala om en regelrätt revolution inom läkemedelutvecklingen. I dag är det få som tror att plötsliga genombrott ska lösa alla gåtor i ett slag. Snarare handlar det om att förfina de befintliga behandlingarna i successiva steg. Och två nyckelord på den resan är skräddarsytt och målsökande.
– Vad vi främst hoppas på i dag är personalized medicine och targeted therapy, säger Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi. Det förra handlar om att skapa en molukulär eller cellulär profil av patienten och på basen av det avgöra vilken läkemedelskombination de svarar bäst på. Det senare går ut på att man hittar en viss struktur i cellen mot vilken man riktar sin behandling, istället för att slå brett. Dessa två områden kommer väldigt starkt i framtiden.
Håkan Mellstedt nämner läkemedlet Glivec som ett typexempel. Det utvecklades i slutet av 90-talet för att behandla patienter med kronisk leukemi. Genom i leukemicellerna som gav cellen en tillväxtsignal, uppnådde Glivec fantastiska resultat på extremt kort tid. Många menade då att svaret på hela cancerfrågan fanns inom räckhåll men så var som bekant inte fallet. Däremot blev upptäckten ett första steg mot mer riktade och personligt anpassade läkemedel.
– Nu fokuserar många företag sin forskning mot vissa strukturer, såsom en familj proteiner som heter tyrosinkinasreceptorer. Vi börjar även förstå mer och mer om cancerns mikromiljö, till exempel hur det bildas nya blodkärl i tumören mot vilka nu nya läkemedel utvecklas för att beröva cellen på syre. Så i framtiden tror jag vi kan ge läkemedel som är mer anpassade till individens tillstånd. Vi kommer att kunna säga: du har koloncancer av typen XY, därför ska du ha just den här kombinationen av mediciner, säger Håkan Mellstedt.
Till sidans topp.
Inte många vetenskapliga frågor har det senaste decenniet nagelfarits med sådan iver som den så kallade klimatfrågan – både inom forskningens borgar och i den breda samhällsdebatten. En översikt av den här typen låter sig med andra ord knappast göras utan att man tar med de djupgående hälsoeffekter som ett förändrat klimat riskerar att få om vi inte i högre grad rustar samhället för de förändringarna.
Enligt Elisabet Lindgren, forskare i klimathälsa och en av huvudförfattarna till FN:s klimatrapport, krävs ett brett tvärvetenskapligt samarbete som tar hänsyn till de stora lokala variationerna (i hur till exempel en epidemi slår). Två punkter, menar hon, är särskilt viktiga.
– Dels att klimatet interagerar med andra faktorer – ekonomi, befolkningsutveckling, ingrepp i ekosystem – och gör det värre i områden där det redan är jobbigt. Det är en av de stora utmaningarna att få bukt med en sådan multifaktoriell problematik. Dels ska man komma ihåg att det inte primärt är klimatet som orsakar ohälsa, utan själva förändringarna och de effekter dessa orsakar. Här handlar det om beredskap, att lyckas omforma samhället så att vi klarar av nya klimatförhållanden. Det ser väldigt olika ut i olika länder, i olika ekosystem, beroende på hur sårbart området är för en sådan förändring, säger Elisabet Lindgren.
Hon hänvisar till värmeböljan i Europa 2003 som ett ”wake up call” för Europas del. Där dog totalt omkring 35 000 människor – om man räknar bort de som normalt dör under en vanlig sommarperiod. Det handlade både om höga utomhustemperaturer som är skadliga i sig, men också om byggnader som inte var anpassade för höga ihållande temperaturer.
Det var Europa. Hur ser den här beredskapen ut globalt sett?
– Forskning om hälsoeffekter av klimatförändringar är ett förhållandevis nytt område. Hittills har flest studier fokuserat på Europa och USA eftersom det var här denna nya inriktning utvecklades. Men sedan några år har området nästan exploderat i främst Kina men även Indien. Just delar av Asien och Afrika kommer att bli värst drabbade av en klimatförändring, förutom de små önationerna. Problemet med forskning här är att få fram bra data. Det saknas ofta historik, kontinuitet och man kanske bara har siffror från en by. Så klimatforskning i framtiden fordrar ett
ökat tvärvetenskapligt samarbete. Dessutom behövs mer fokus på lokala riskanalyser: hur samhälle, ekonomi och infrastruktur i kombination med klimatförändringar inverkar på hälsa.
Till sidans topp.
2014 kommer nästa upplaga av FN:s klimatrapport, där fokus ligger på vad som kan hända under detta sekel. Elisabet Lindgren poängterar att det förstås är omöjligt att kvantifiera exakt hur det kommer att se ut om nästan fyrtio år, men att de stora trenderna i dag är tydliga. Hon menar att de framför allt är på fyra plan som klimatförändringarna kan få svåra konsekvenser för hälsan.
* Dödsfall och andra konsekvenser av de extrema händelserna kommer att bli vanligare (stormar, översvämningar, värmeböljor, torka, etc.).
* Spridningen av infektionssjukdomar, och då speciellt de som sprids med insekter och fästingar, dricksvatten, badvatten och i samband med mathantering.
* En försämrad luftkvalitet med mer luftföroreningar och fler och kraftigare bränder, något som vi redan nu sett otäcka exempel på i bland annat Ryssland och Australien.
* En förstärkning av ohälsa i låginkomstländerna på grund av klimatets påverkan på lokal jordbruksproduktion, vattentillgång, befolkningsförflyttningar, undernäring, diarrésjukdomar, samt de stora vektorburna sjukdomarna som malaria.
Till de mest utsatta platserna, menar Elisabet Lindgren, hör Korallöarna, Bengaliska viken och andra låglänta tättbefolkade kustregioner runt om i världen, liksom katastrofbenägna områden och redan i dag ekonomiskt svaga områden. Men även i Europa väntar förändringar:
– Ett ökat resande innebär snabb spridning av smittämnen och smittspridande arter över jordklotet. När klimatet ändras lokalt kan dessa överleva i nya områden. Vi kommer att få in nya sjukdomar i nya områden, till exempel tropiska sjukdomar som denguefeber och Rift Valley-feber i Europa. Vi kommer att få se mer malariamyggor i Sverige, men detta är fortfarande inget problem så länge vi har en välfungerande sjukvård. Det saknas malariasmittämnen och det skulle krävas oerhört mycket för att sjukdomen skulle få fäste hos befolkningen, det är inte ett troligt scenario.
Till sidans topp.
Det finns i dag läkemedel som skulle kunna lösa många av de stora hälsoproblemen i tredje världen. Nya, effektiva vaccin och antibiotika har potential att kraftigt begränsa flera av de vanligaste sjukdomarna. Men ett stort hinder i Afrikas fattigaste länder är diagnostiken. I brist på riktiga laboratorier och rätt utrustning tvingas man istället utgå från den kliniska symptombilden, vilket betyder att diagnosen ofta blir en chansning.
– Om det kommer in ett barn med hög feber är det kliniskt svårt att skilja mellan malaria och lunginflammation. Sedan bedömer man det kanske som malaria för att en lokal epidemi pågår och man har ett lager med malariamedicin inne – och så visar det sig att det var lunginflammation. Men i dag finns forskning från IHCARsom visar att om man istället ger en dubbel läkemedelsbehandling mot både malaria och lunginflammation så har det gett väldigt positiva resultat, säger Anna Thorsson, docent i global hälsa.
Modern teknik kan vara en annan väg mot en mer träffsäker diagnostik. På senare år har det nämligen tagits fram nya snabbtest som inte kräver några högteknologiska labb och som skulle kunna göra att man slipper frakta ett blodprov mil efter mil. Dessa går att använda ute i fält och kan ge en direkt, mer exakt diagnos.
– Jag tror att mobiltelefonin kan bidra på ett intressant sätt där, säger Anna Mia Ekström. Man kan ta ett kort på en malariaslide långt ute på landsbygden och sms:a vidare till en läkare. För nästan alla har mobiler i Afrika i dag. Det är ett ganska häftigt sätt att utnyttja ny teknologi till att speeda upp utvecklingen. Problemet är att det inte får ersätta de strukturella åtgärderna. Att bygga hälsosystem tar 20–30 år och då tycker bidragsgivarna kanske att det är roligare att satsa på mobiltelefoner än att borra brunnar.
Till sidans topp.
Även om mycket av folkhälsoarbetet förstås handlar om att förstå nya grundläggande samband, genomföra breda studier och hitta nya läkemedel, så finns det fortfarande en rad områden där vi redan vet vad som är hälsosamt. Det måste bara nå ut och omsättas i praktik – inte sällan i ett medialandskap som hela tiden letar efter det nya och spännande och okonventionella.
För Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, är en av de viktigaste framtidsfrågorna just att de vetenskapligt beprövade kost- och livsstilsråden når ut och får fäste i befolkningen. För så är det långt ifrån alltid. Livsstil och kanske främst mat och hälsa, menar hon, påverkas väldigt mycket av trender och attityder. Och just nu ser man i Sverige en återgång till matvanor med mera animaliska fetter igen.
– Det är den farligaste trenden vi haft på länge. Vi har i dag patienter med så höga blodfetter att vi inte har sett något liknande på 20 år! Det finns till och med en ledare i The Lancet om ”den urspårade fettfrågan i Sverige”. Det är så oerhört lättsålda budskap: ”Det är fritt fram med grädde, smör, bacon, ägg – strunta i professorerna som sitter i expertgrupper”.
– Det har nu kommit stora studier som visat – helt väntat – att de som äter på det här sättet med mycket animaliskt fett och lite frukt, grönsaker och fibrer, de förkortar sitt liv, de dör tidigare i hjärt-kärlsjukdomar, löper större risk att få cancer, och så vidare. Det här vet vi i dag, det är därför de vetenskaliga kostråden ser ut som de gör. Synd bara att vi gör det här experimentet en gång till.
Vetenskapssamhället når inte fram i mediabruset?
– Nej, precis. Livsstilsområdet överlag är jättetrendkänsligt. Dessutom tror jag att det handlar om att man misstror experter. Det enda vi kan göra som forskare och lärare är att vara ute ännu mer i samhället. Vi som har jobbat med detta i 30 år måste kanske bli tydligare med hur vi arbetar. Lyckas vi inte blir priset högt. För det är här ju väldigt publika ämnen: mat och motion vätter rakt ut i folkhälsan!
Till sidans topp.
Ett begrepp som får allt större utrymme inom den globala hälsovården är taskshifting. Det innebär i korta drag att man skiftar uppgifter från högre till lägre personal för att förenkla rutinerna. Anna Thorsson och Anna Mia Ekström menar att vi måste trotsa gamla stelbenta hierarkier och sluta stirra oss blinda på högteknologiska lösningar som quick fixes. Deras kollegor leder nu ett projekt där man visat att barnmorskor i Moçambique kan utbildas till att utföra kejsarsnitt, vilket alltid görs av läkare i Sverige. Och ett aktuellt experiment i Tanzania ger ett annat konkret exempel.
– Där har man provat att låta den som är ansvarig för läkemedelsförråden få några kronors påfyllning på sitt mobilkonto om han ringer på fredag klockan 14 och kollar vilka mediciner som saknas, istället för att göra det när hyllorna redan är tomma. Och detta har fungerat strålande. Då utnyttjar man både teknologin och det personliga incitamentet. Man räddar en massa liv – och det kostar nästan ingenting alls! Sådana lösningar kommer allt mer i framtiden.
Till sidans topp.
Läkemedelsindustrin flyttar sakta men säkert österut. De senaste åren har allt fler kliniska studier, som tidigare genomförts i USA eller Västeuropa, istället haft sin utgångspunkt i Östeuropa, Kina eller Indien. Även på forskningsplanet ser vi en liknande rörelse. Flera stora företag inom läkemedel eller medicinteknik bygger nu upp nya påkostade center för forskning på de snabbt växande marknaderna i Asien.
Förklaringen är förstås i första hand ekonomisk, men även kompetensmässig. Moderna proteinläkemedel och antikroppar är dyra att producera och har ofta långa patenter. Men i takt med att patenten löper ut så dyker nu allt fler kopior upp och företagen som tillverkar dessa finns inte minst i Indien och Kina. De kan helt enkelt leverera samma tjänster till lägre kostnad, på kortare tid. Enligt Håkan Mellstedt kan denna utveckling i framtiden att få omfattande konsekvenser – på både gott och ont.
– I dag har de asiatiska länderna inte riktigt samma kringresurser och kvalitetskrav som Europa, men det är på väg att ändras. Och vi ska akta oss för att tro att de inte saknar kompetens. Rent medicinskt är man i Indien och Kina lika välutbildad och uppdaterad som vi. Så många av de stora biologiska läkemedlen kommer i framtiden att produceras i Asien och då kommer de samtidigt att bli billigare. Jag gissar att vi når en prisreduktion på ungefär 40 procent. Det är inte dåligt.
Hur påverkar detta vilka läkemedel som utvecklas?
– Vi kan inte sticka under stol med att ett av industrins främsta intressen är att tjäna pengar. Är de således mer intresserade av folksjukdomar än sällsynta former? Jag vet inte. Men om du verkligen lyckas med ett läkemedel så blir det en framgång i vilket fall. Se bara på Glivec. Kronisk leukemi är ingen stor sjukdom, ungefär 125 svenskar insjuknar per år, ändå blev det en jättesuccé globalt. Så jag tror inte det går att styra forskning efter lönsamhet. Medicinska framsteg kommer mer slumpartat än så.
Till sidans topp.
En grundläggande parameter när det gäller kampen mot ohälsa är onekligen om vi ska lägga de riktigt tunga resurserna på att bota och lindra en persons befintliga sjukdomar, eller om vi istället ska flytta fokus mot att i högre grad förebygga dem. Det senare kan förstås många gånger vara oerhört svårt. Vi kanske vet för lite om en viss sjukdoms etiologi. Det kanske är svårt att samla in relevanta data. Men i de fall det är möjligt kan vinsterna, både mänskligt och ekonomiskt, bli enorma. Så, hur gör man?
För Mai-Lis Hellénius, som är chef för Karolinska Universitetssjukhusets livsstilsmottagning på Hjärtkliniken, kommer en viktig trend under de närmaste decennierna att vara breda livsstilsmottagningar som syftar till diagnostik och medvetandegörande långt innan sjukdomen fått fäste. Och det gäller inte bara hennes eget område, hjärt-kärlsjukdomar, utan prevention inom alla områden.
– Jag tror att vi kommer att tvingas – och själva inse vikten av att – samarbeta mycket mer mellan olika discipliner. Livsstil kommer ha en ännu större plats inom det medicinska eftersom befolkning och patienter trycker på. Folk bryr sig om sin hälsa. De är vetgiriga. Livsstilsmottagningar poppar upp överallt. Vi är inte ensamma längre. Sjukhus och vårdcentraler startar livsstilsmottagningar, det är en stark trend.
När det gäller ”livsstil”, kan man se mönster på vilka särskilda grupper som har sämre eller bättre prognos?
– Bra och viktig fråga. Det gäller ju att se till att alla är med på tåget här, så att inte livsstilsförändring är något som bara en del i samhället kan ta del av. För det finns en tydlig tendens att exempelvis funktionshindrade och människor med psykiatriska diagnoser inte kan få del av detta. Faktum är att skillnaderna nästan tenderar att öka mellan olika socioekonomiska grupper. Det är tydligt – även i Sverige. En kvinna som är arbetare och bara har grundskoleutbildning löper tre gånger som stor risk att drabbas av hjärtinfarkt som en akademikerkvinna eller tjänsteman.
Och vad ska vi göra åt det?
– Ja, vad ska vi göra? Jag brukar slänga ut den frågan till mina studenter. Varför lider den välutbildade så mycket mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, diabetes, övervikt, cancer? Vi har en jätteutmaning framför oss, och ska jag nämna något drömscenario för 2050 är det att vi, med bland annat Finland, Stanford och Västerbotten som förebilder, ska kunna erbjuda och fånga in hela befolkningen på systematiska livsstilsmottagningar. Om det sker vet jag inte, men jag hoppas.
Till sidans topp.
Kvinnor lever längre än män. Och de har bättre tillgång till sjukvård. Dessa tydliga statistiska skillnader beror dels på att kvinnor har mer kontakt med vården i samband med graviditeter, medan män generellt sett söker medicinsk hjälp senare. Men det har också sin förklaring i en gammal schablonbild av hur en ”riktig man” ska vara.
– Ryssland är ett praktexempel på det. Där lever män nästan tio år kortare än kvinnor på grund av sitt riskbeteende. De röker, dricker, slåss, kör utan bilbälte. Machorollen är stark på många håll och den är livsfarlig. Det ser man också tydliga exempel på i fattiga länder där arbetslösheten är hög. För om man inte kan vara familjeförsörjare så får man istället visa sig manlig genom att ha många sexpartners. Och det ökar förstås risken för HIV, säger Anna Mia Ekström.
Men den mansroll som dominerar i stora delar av världen drabbar inte bara männen själva. Fortfarande är många kvinnor beroende av att deras män ger dem pengar eller skjuts för att föda på sjukhus hos en barnmorska, vilket radikalt minskar risken för att kvinnan ska skadas eller dö. Dessutom gör fertilitetskulten att man i många länder motarbetar tillgången på preventivmedel och möjligheten till abort.
– Om man tittar på FN:s millenniemål för så ser det hyfsat ut vad gäller till exempel infektionssjukdomar, fattigdomsbekämpning och barnsjukdomar. Det som verkligen släpar efter är målen om att minska mödradödligheten. Och det största hotet där är förlossningar där kvinnor föder utan assistens av barnmorska. Även illegala aborter som utförs av outbildad personal bidrar förstås. Så en ökad jämställdhet, som leder till att kvinnans utbildning och ställning stärks, skulle betyda oerhört mycket för världshälsan, betonar Anna Thorsson.
Hur ska man lyckas förändra den rollen?
– Jag tänker på Jasminrevolutionen i Nordafrika. Tänk om man kunde ha en förebild, kanske en populär skådis, som säger att det är coolt att använda kondom, att inte slå sin fru, att vara en närvarande pappa. Då skulle männen kunna börja bry sig om sina ungar och inte bara alstra barn som kvinnorna sedan är ensamma med. Och där finns det anledning att vara optimist – för det kan inte bli sämre, säger Anna Mia Ekström.
Till sidans topp.
Allt är inte datorernas fel, men kanske en del. För ingen lär ha missat att arbetslivet i hela västvärlden de senaste decennierna har förskjutits mot allt mer stillasittande och allt mindre fysisk aktivitet. Det här är inte bara starka och svårrubbade trender. Det är också trender som hastigt sprider sig till allt fler delar av världen, där den växande medelklassen har tid och råd att röra sig allt mindre och äta allt mer. Enligt en färsk studie uppfyller till exempel hela 80 procent av vuxna män och kvinnor i Tanzanias storstäder kriterierna för metabolt syndrom (ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar).
Men på individnivå, vad är det egentligen som avgör om en person drar på sig så mycket bukfetma genom den livsstilen att hälsan sätts i fara, medan andra tycks relativt opåverkade? Och inte minst: hur identifierar vi riskgrupper? Mai-Lis Hellénius menar att ett av de allra hetaste framtida forskningsfälten här kommer vara hela frågan hur arv och miljö samverkar.
– Det är redan ett viktigt område, men vi står bara och kikar genom nyckelhålet. Vi har redan börjat förstå varför det är svårare för vissa att gå ner i vikt. I dag vet vi att de som sa: ”Jag behöver bara titta på en Daim så går jag upp i vikt”, de hade i någon bemärkelse rätt, säger Mai-Lis Hellénius och visar som exempel en slående kurva på hur olika överviktiga personer svarar på fysisk träning beroende på vilken genvariant av FTO-genen de bär på: AA, AG eller GG.
– Just detta har varit svagheten i våra allmänna råd – de har uttalat sig om den totala vetenskapliga forskningen och hela befolkningen. Sedan har vi inte förmått att skräddarsy det tillräckligt mycket. För det finns inte en kost eller livsstil som passar alla, det vet vi i dag. Men det finns en stark förhoppning att vi i framtiden kommer att veta väsentligt mycket mer om hur arv och miljö samverkar och på så sätt kan ordinera stringenta, välfungerande kostråd och livsstilsråd för varje enskild person.
Till sidans topp.
På en kongress i Vita Huset i december 1971 förklarade president Nixon ”war against cancer”. Målet var att sjukdomen skulle vara helt utrotad till 1976. Under 80-talet blev det istället en väldig koncentration kring HIV och aids. Forskargrupper slogs samman och fick enorma summor i stöd. Resultaten må ha varit blandande, men poängen är en annan – medicinsk forskning är en högst trendkänslig bransch. Så vad säger magkänslan? Vilken sjukdom förklarar vi krig mot 2050?
– Något som blivit riktigt hett på senare tid är neuro science, säger Håkan Mellstedt. Det är bara att titta på vilka läkemedel som registreras hos myndigheterna i dag och vid sidan av cancer handlar det framför allt om neurologiska sjukdomar. Där kommer det mängder av nya riktade läkemedel. Nya läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar har däremot minskat. Vad som sker i framtiden hänger givetvis på vilka framsteg man lyckas nå, men jag är ganska säker på att intresset för onkologiska och neurologiska sjukdomar kommer att fortsätta stiga.
Till sidans topp.
Alla som följt debatten kring PSA-test vet att screening är en kontroversiell fråga. Risken finns alltid att man överbehandlar eller väcker onödiga farhågor. Dessutom är det dyrt. Samtidigt står det numera klart att dödligheten i exempelvis bröstcancer och kolorektal cancer minskar om den bara upptäcks i tid. Ju mindre avancerad en tumör är, desto färre mutationer, vilket i sin tur gör att behandlingen svarar bättre.
– Jag tror personligen att nyckeln till framgång är att upptäcka cancern i tid. Så någon form av screening kommer att bli nödvändig för att upptäcka cancern tidigare. Sedan har vi det där eviga tjafset med PSA. Det kommer bättre tester i framtiden, men visst kommer vi att överbehandla vissa patienter. Samtidigt är det kanske priset vi måste betala för att kunna rädda livet på fler med prostatacancer. Jag tycker personligen det är värt det, säger Håkan Mellstedt.
Kommer vi ha infört obligatoriska cancertester 2050?
– Vi bör införa screeningsprogram för fler cancerformer. En lösning skulle kunna vara att hitta en screeningmetod för cancer med något så enkelt som ett blodprov. Det skulle vara bra! Då har du en metod som inte belastar vården allt för mycket. Tumörer utsöndrar olika produkter som finns i blodet så därför bör det gå att upptäcka det DNA eller proteiner i blodet som skiljer en cancercell från en normalcell. Det finns sådan forskning på gång och jag tror faktiskt det är rimligt att blodprovsscreening är verklighet år 2050.
Till sidans topp.
Trots att både Spanska sjukan, asiaten, Hong Kong-influensan och svininfluensan slog till med relativt jämna mellanrum har de inte kunnat gå att förutsäga. Vi vet att pandemier kommer inträffa, men inte exakt när. Ett annat problem i relation till akuta utbrott av nya infektioner är att de får en sådan stor medial uppmärksamhet, även om antalet svåra sjukdomsfall hittills varit jämförelsevis få. Samtidigt som många miljoner dör i malaria, tuberkulos eller HIV i den fattiga världen varje år.
– Pandemier sprider sig väldigt snabbt och det i sig väcker skräck, säger Anna Mia Ekström. Jämför man med HIV så upptäcktes de första fallen i Afrika redan på 50-talet och spreds sedan långsamt till dess att de nådde den epidemiska fasen på 80-talet när homosexuella män i USA drabbades. Och jag tror det kommer fler epidemier som är kopplade till just vårt beteende. Sjukdomar som sprids av att vi fortsätter dela kroppsvätskor och blod.
Anna Mia Ekström och Anna Thorson, som leder en forskargrupp om global hälsa och HIV vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet, menar att det bästa vi kan göra för att stoppa eller begränsa framtida epidemier är att satsa på utbildning och ekonomisk utveckling i låginkomstländer. Ofta är det kunskap om enkla saker som att koka vatten, handhygien eller tillgång till kylskåp och elektricitet som har störst betydelse. Men det är också viktigt att stärka kvinnornas roll genom att låta flickor gå i skolan för att öka läskunnigheten.
– Man har jämfört familjer som fått pengar om döttrarna gick i skolan med familjer som inte fått något extra bidrag. Det visade sig att bland döttrarna i familjerna som fick bidrag var fallen med HIV mycket mindre vanliga. Jag tror att det där är väldigt talande. Ska man få bukt med de stora epidemierna handlar det i första hand om utbildning och pengar. Och då ser det faktiskt ganska ljust ut på många håll i fattiga delar av världen, även om det går långsamt i flera afrikanska länder. Ofta beroende på politisk instabilitet, säger Anna Thorson.
Är ni optimister om ni ser på världen 2050?
– Jag är optimist vad gäller Asien, säger Anna Mia Ekström. Men medan Asien de senaste hundra åren gått från att en majoritet lever i fattigdom till att en minoritet lever i fattigdom, så har stora delar av Afrika inte alls följt med. Därför är det väldigt viktigt att Afrikas enorma naturtillgångar kommer invånarna själva till del. Att man inte bara tömmer kontinenten på resurser som de skulle kunna använda till att bygga upp sina hälsosystem. Men det kräver förstås bra ledare som ser till folkets bästa.
Till sidans topp.
 |
 |
 |
 |
 |
Anna Mia Ekström
Docent i internationell hälsa. |
Mai-Lis Hellénius
Professor i kardiovaskulär prevention. |
Håkan Mellstedt
Professor i onkologisk bioterapi. |
Anna Thorson
Docent i global hälsa. |
Elisabet Lindgren
Forskare i klimathälsa. |
Illustration: Lars Rehnberg