Tack för hjälpen!

Tack för hjälpen!

- Det sista minnet jag har är att vi stannade till på en rastplats i Lästringe och diskuterade vart vi skulle åka, säger Tobias Seger.

Han är en 24-åring från Flen som förra sommaren tillsammans med sin bror och en kompis var ute med sina sportmotorcyklar. Det var en varm och solig dag i juli, sista helgen på semestern. Precis som de brukade göra varje lördag stack de iväg utan något direkt mål, fikade på någon rastplats och körde vidare.

– Vi åkte mot Gnesta på en liten 70-väg som vi inte kände till så väl. Kanske gick det lite för fort. Det var grus i kurvorna, jag fick bakhjulssläpp och körde in i vägräcket. Brorsan hann precis styra undan men kompisen körde på min cykel och for också in i räcket, berättar Tobias.

Hans bror vände en bit upp på vägen och när han kom tillbaka låg Tobias på mittlinjen och kompisen hängde över räcket. Motorcyklarna var mosade och i panik drog brodern av Tobias tidigare vita, numera röda, hjälm. Tobias bara stirrade tomt och gick inte att få kontakt med. Ambulansen kom efter en kvart och körde dem till Nyköpings lasarett.

Kompisen hade flera svåra frakturer och flögs med ambulanshelikopter till Traumacentrum på Karolinska Universitetssjukhuset medan Tobias, som hade vaknat och pratade men inte mindes olyckan, trots allt verkade ha klarat sig osannolikt bra och fick stanna kvar i Nyköping. Men en datortomografi (skiktröntgen) senare var även Tobias på väg i en ambulans med högsta fart mot Karolinska, omedveten om hur allvarliga skador han hade.

– Enligt pappa satt jag i ambulansen och pratade om hur kul vi haft på dagen. Jag förstod nog inte var jag var utan trodde att vi fortfarande var ute och körde, säger Tobias.

Linus Blohmé är medicinskt ledningsansvarig för Karolinskas hybridsal, landets kanske modernaste operationssal för patienter i behov av kärlkirurgi och optimerad för de allra svårast skadade patienterna. Han sitter på sitt arbetsrum och förklarar hur en skada på kroppspulsådern kan uppstå vid en krock. Kroppspulsådern är uppbyggd av tre lager och delar av den är fäst längs med bröstkorgen medan andra delar hänger löst.

– Kommer du farande i hög fart och det blir stopp så fortsätter allt löst framåt medan det som sitter fast stannar och det bildas en slitskada, säger Linus Blohmé.

Det var precis vad som hade hänt Tobias. På röntgenbilderna hade läkarna i Nyköping upptäckt blod i lungsäcken och en så kallad inkomplett avslitning av kroppspulsådern i brösthöjd. Bara det yttersta lagret höll ihop, men det hade börjat läcka. Det var som en pyspunka och hela systemet riskerade att kollapsa.

– Det var en direkt livshotande skada. Hade det yttre lagret gått sönder direkt hade han dött på plats, säger Linus Blohmé.

Läkarna i Nyköping reagerade omedelbart, kontaktade kärlkirurgen på Karolinska och snabbt
fattades beslutet att transportera Tobias till Stockholm. Det blev ambulans eftersom helikoptern redan var i Stockholm. Under tiden Tobias i hög hastighet närmade sig ringdes expertis in till hybridsalen och röntgenbilderna skickades till Karolinska via telemedicinsk utrustning.

– Det gjorde att vi kunde vårda patienten tillsammans med Nyköping trots att Tobias flyttades. Vi kunde titta på bilderna medan han var på väg och utifrån dem beslutade vi att lägga in ett så kallat stentgraft, säger Linus Blohmé.

Ett stentgraft

Ett stentgraft är en slags innerslang som täpper till och reparerar kroppspulsådern inifrån. Kirurgen går in i kärlsystemet, oftast via ljumsken eftersom pulsådern där ligger nära ytan och är relativt grov, och kan tack vare att hela kärlsystemet hänger ihop som ett rörsystem komma fram till och reparera skadan. Ett i det här sammanhanget mycket säkrare och mindre påfrestande ingrepp för patienten än öppen kirurgi.

Ambulansen var framme efter 40 minuter och precis när Tobias rullade in på akuten tappade han medvetandet till följd av allt blod han förlorat.

– Det var riktigt nära att det inte skulle gå bra, men eftersom Nyköping hade skickat iväg honom så fort, kontaktat rätt personer här och skickat bilder var vi förberedda på att det här kunde hända. Tobias fick dropp och vaknade snart upp igen, säger Linus Blohmé.

Tobias rullades vidare in i hybridsalen, lokalbedövades och var sedan vaken operationen igenom vilken tog mindre än en timme och gick väldigt smidigt. Kirurgens enda problem var att Tobias var oerhört kittlig i ljumskarna och inte ville ligga stilla.

Kunde inte Tobias ha opererats i Nyköping?
– För att sätta in ett stentgraft behövs avancerad röntgen och avancerad anestesi (bedövning), ett stort lager reservdelar och endovaskulära (inuti kärlsystem) verktyg och dessutom en hyfsat stor vana vid att göra ingreppet i akuta situationer. Vi gör liknande ingrepp dagligen och blir hela tiden bättre, säger Linus Blohmé.

Samtidigt pekar han på Nyköpings snabba agerande, den telemedicinska tekniken och transporten av Tobias som avgörande faktorer i att historien fick ett lyckligt slut.

– Det vi gjorde i hybridsalen har med 99 procents sannolikhet räddat livet på Tobias, men sjukvården är en kedja där alla enskilda insatser är lika viktiga. Att vi som sista länk har hybridsalen gör att vi kan operera patienterna – men då gäller det att de kommer hit. Det finns ingen vits i att ha resurser om de inte används på bred front. I det här fallet gjorde man det och det var direkt livräddande.

För att närmare illustrera hur allvarlig skadan var så tömdes ena sidan av Tobias bröstkorg på 1,5 liter blod under operationen. Två dagar senare tömdes andra halvan på ytterligare 1,6 liter. En vuxen man har ungefär fem liter blod i kroppen så Tobias förlorade alltså över tre liter. Dräneringen av andra halvan var för övrigt hans första minne efter Lästringe.

– Det var rätt obehagligt när de gick in genom bröstkorgen, berättar han.

Han hade också en skada på ena njuren och kissade blod i tre dagar samt en fraktur på en ryggkota, men de skadorna läkte av sig själva. De enda resterna av olyckan han har idag förutom stentgraftet i kroppspulsådern och minnesluckan från den där helgen, är domningar på underarmen och insidan av låret samt att han måste ta en tablett blodförtunnande om dagen mot blodproppar.

– Och Linus tillåter inte att jag går några matcher i thaiboxning än, säger Tobias.

Han är vältränad och det bidrog starkt till att han överlevde. För två år sedan vann han SM i 84-kilosklassen i kickboxning. En vanlig vecka tränade Tobias sex pass, inför tävlingar ännu mer. När han väl kom hem från sjukhuset efter tio dagar hade han gått ner tolv kilo.

– I början kunde jag inte ens lyfta handen. Det tog sex dagar innan jag kunde gå igen och då orkade jag bara röra mig 30–40 sekunder innan jag var tvungen att vila.

Men återhämtningen gick fort. Inom två månader var han tillbaka nere på gymmet igen och efter tre månader tränade han för fullt.

Vad tänker man efter en sådan här olycka?
– Det är tråkigt men det är sånt som händer. Man är väldigt utsatt när man åker motorcykel och när det smäller så smäller det ofta ordentligt. Men jag har inte ältat så mycket. Jag fick riskerna klara för mig redan när jag tog mc-kort. Fast det är klart, man ska vara glad att man sitter här i dag.

På dagen åtta månader efter olyckan är Tobias tillbaka i hybridsalen. Han träffar Linus Blohmé och de pratar om olyckan och ingreppet. Tobias berättar att första och enda gången han kände obehag var efter tre månader när Linus visade bilder på skadan och på stenten inne i kroppen. Då insåg han allvaret och var nära att svimma.

Hur känns det att veta att du har en ”reservdel” i kroppen?
– I början var det lite konstigt och lite nervöst. Men efter första sparringpasset kändes det bra, som att den faktiskt håller.

I dag ligger satsningen på kickboxning på is tills Linus Blohmé ger klartecken. Tobias säger att det är skönt med ett litet uppehåll och tränar nu fyra gånger i veckan (för att hålla igång) och ägnar desto mer tid åt sitt nya projekt: mecka med bilen.

Kommer du åka motorcykel igen?
– Jag har funderat på den frågan hela vintern. Nu när asfalten torkar och solen skiner så lockar det, men vi får se. Jag funderar på att skaffa en banhoj istället. Där är det inte så många räcken och det är mycket säkrare.

Tobias har ett stentgraft under vänster axel. Skadan på kroppspulsådern täpptes till efter att kirurgen gick in med stentgraften i kärlsystemet via ljumsken. Grafik: Mats Jerndahl