Nils Wahlgren
Möt specialisten som siktar på att bota stroke.
Hur hamnade du här?
– Det var egentligen en tillfällighet. Mina första forskningsår med akut stroke ägnade jag åt neuroprotektion. Vi försökte hitta ett läkemedel som skyddar hjärnan genom att stoppa nedbrytningen av neuronen. De studierna kom ingen vart, men gav kunskap. Vid ett tillfälle var jag inbjuden till American Academy of Neurology för att föreläsa. Efteråt lutade sig en av kardiologerna vid symposiet fram till mig och sa: ”Nils, skip all that about neuroprotection, it’s only to open that bloody vessel.” Det fick mig att fokusera mer på att faktiskt ”öppna kärlet”.
Den behandling ni ger, trombolys – det vill säga behandling med läkemedel för att lösa en propp i hjärnan – har lyckats bra. Men den måste sättas in snabbt?
– Ja, patienten måste få behandling inom några timmar. I två artiklar i New England Journal of Medicine och Lancet visar vi att trombolysbehandlingen kan förlängas till 4,5 timmar efter insjuknande, mot hittills 3 timmar. Det är en stor förbättring och den ena artikeln blev utnämnd till den viktigaste vetenskapliga publikationen 2008. Trombolys är effektivt för att öppna kärlet och när det inte räcker drar vi ut blodproppen med trombektomi.
Vad innebär trombektomi eller den så kallade korkskruvsmetoden?
– Det är en avancerad behandlingsform som kräver stor vana och särskild teknisk utrustning. Metoden innebär att man skruvar i blodproppen och drar ut den som med en liten korkskruv. Vi har ett bra team på neuroradiologen och ligger bland de främsta i Europa vad gäller erfarenheter av intervention med korkskruvsmetoden. Nu ska vi göra en utvärderingsstudie för att övertyga resten av världen om fördelarna.
Du verkar mån om nyttan i ditt arbete.
– Neurologi ansågs förr vara en diagnostisk specialitet. I dag är läget helt annorlunda. Den nya neurologin är starkt behandlingsinriktad. Jag triggas av problem som har betydelse för patientens prognos. Vid blodpropp eller blödning blir skadan värre hela tiden. När en propp täpper till ett stort kärl i hjärnan går blodcirkulationen ner bakom proppen. I centrum av det avstängda området dör två miljoner nervceller varje minut. Statistiskt förkortas livet med tre veckor för varje minut kärlet är avstängt. Därför gäller det att så fort som möjligt få igång cirkulationen.
Varje år insjuknar nästan 30 000 svenskar i stroke. I vilken utsträckning drabbas unga människor?
– Stroke är en volymmässigt stor neurologisk sjukdom. Även om den är åldersrelaterad och ökar snabbt med stigande ålder är den vanlig bland yngre. Stroke är den vanligaste orsaken till att någon upptar en sjukhussäng inom den somatiska vården. Det är också den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp, även hos yngre.
Går stroke att förebygga?
– Ja, det är motiverat att kontrollera sitt blodtryck när man når medelåldern. Men även andra riskfaktorer har betydelse. Statistiken visar att unga kvinnor med lägre utbildning röker mer, bland dem har vi kunnat avläsa en ökad risk för stroke. Socioekonomiska faktorer spelar roll. I Stockholm har vi lägre incidens i Danderyds kommun jämfört med i Botkyrka. Medelhavsländer har lägre förekomst jämfört med norra Europa. Här kan kosten spela in. Skillnaderna kan handla om både genetik och livsstil.
Finns det några stora missuppfattningar om stroke idag?
– Det finns nog en bild av att det inte går att göra något åt. Och att det bara drabbar gamla. Det är allvarliga missförstånd. En stroke gör inte ont på samma sätt som en hjärtinfarkt, men är minst lika allvarlig. När vi neurologer jämför oss med kardiologerna brukar vi skoja om att det finns en orättvisa i det. Eftersom stroke inte gör ont är det extra viktigt att känna igen symptomen. Vi kan bli hur bra som helst på att få ut propparna, men om inte patienten identifieras i tid är det ändå inte tillräckligt.
Varför har just du blivit så framgångsrik inom den här forskningen?
– För flera år sedan byggde vi i Sverige upp en databas med strokepatienter, SITS. När vi fick en förfrågan från EU-kommissionen om att kartlägga säkerheten vid trombolys fick arbetet allt större uppmärksamhet. Databasen har nu svällt till närmare 1 000 sjukhus i över 50 länder. Ingen har kommit i närheten av så stora patientmaterial. Det betyder att vi kan besvara viktiga frågor som inga andra har kunnat besvara.
Så vad kommer härnäst som förbättrar behandlingen?
– Vi behöver satsa på att minska skadan i akuta skedet för både hjärninfarkter och blödningar. Och bättre utnyttja den korta tid vi har på oss att minimera skadan. Det är också angeläget att begränsa återinsjuknandet genom att omedelbart ta hand om patienter som söker vård för attacker som gått över, så kallade TIA. Dessa fall ska vi utreda och ge effektiv förebyggande behandling. Nya studier visar nämligen att många av dem snart insjuknar igen i ännu en stroke.
Är du själv rädd att drabbas av stroke?
– Jag skulle väl inte säga rädd, men realistisk. Många som idag är unga och medelålders kommer i framtiden att drabbas av stroke. Stroke är ju en skrämmande sjukdom. Man förlorar ofta sitt oberoende och behöver andras hjälp för att klara sig. Men vi kan faktiskt ändra detta. Vår ambition är att bota patienterna.
Nils Wahlgren är överläkare på Neurologiska klinken, Karolinska Universitetssjukhuset och professor vid Karolinska Institutet.