Myter om barnsjukdomar

Olyckor
– Barn råkar ut för fler mindre skador än vuxna men i Sverige skadas barn sällan allvarligt, om man jämför med andra länder, säger Margaretha Lannge, överläkare vid barnakutkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset.

När små barn råkar ut för olycksfall rör det sig oftast om fallolyckor i hemmet. Större barn som går i skola skadar sig ofta utomhus i leken, när de idrottar eller i trafiken.

Kroppsskador utgör den vanligaste dödsorsaken bland barn, enligt en statlig utredning 2002.
Många akuta sjukdomsfall och olyckor varierar med säsongen. Under vintermånaderna kommer barn in med svåra infektioner och magsjukor.

De små barnen, barn under 6 månader, som får infektioner kan få svårt att andas. När RS-viruset har toppår är det extra många riktigt små barn som får andningsbesvär. Studsmatteolyckorna får en topp under försommaren och sommaren. Cykelolyckorna har också en topp under sommaren och vid skolstart.

– De allvarligaste skadorna drabbar främst små barn som är inblandade i fallolyckor och större barn som råkar ut för olyckor i trafiken. Men barn är förskonade från större trauma om man jämför med vuxna. Barnen lever som regel i en lugnare miljö, säger Margaretha Lannge.

Feber
Alla barn får feber, vissa oftare än andra. Men när har ett barn feber? Går man in på Vårdguiden.se går det att läsa att 38 grader är febergränsen för barn. Samtidigt är vi nog många som har lärt oss att feber har man kring 37,7.

– Feber är ett tecken på infektion och över 38 räknas som feber. Men nyfödda får inte alltid feber när de har infektion, och därför ska man kontrollera barnet redan innan termometern visar 38, säger Annika Janson, specialistläkare i barnmedicin vid Karolinska.

Vad är då riktigt, ska man vänta ut febern eller ska man försöka få ner den? Denna fråga har också blivit aktuell när nya studier visar att det kan vara skadligt att ge Alvedon till barn.

– Febernedsättande läkemedel ska inte användas och rekommenderas som en rutin. Alla läkemedel har biverkningar. Det kan vara nödvändigt att med läkemedel sänka febern om barnet inte dricker och man ser att det kan hjälpa barnet. Men det ska inte användas bara för att få ner febern som kommer tillbaka igen efter några timmar, säger Karl-Johan Lidefelt, överläkare vid barnakutkliniken på Karolinska.

Snuva
På förskolan kan man få höra att med gul snuva ska barn stanna hemma, eftersom man då tänker att det hör ihop med bakteriesjukdom.

– Alla barn med gul snuva har inte bakteriesjukdom, säger överläkaren Karl-Johan Lidefelt. Allmäntillståndet är det viktiga, och har barn feber eller är hängiga ska de förstås stanna hemma.

Men även barn med virus som kanske har en klar snuva eller ingen snuva alls kan behöva stanna hemma om de är hängiga.

I dag finns det lika många föreställningar om antibiotika som det finns oroliga föräldrar. ”Behandla inte öroninflammation med antibiotika” eller ”halsfluss ska alltid behandlas med antibiotika”. Finns det något självklart svar?

– Det är definitivt så att antibiotika ska användas inom rimliga gränser och inte ges slentrianmässigt. Halsfluss till exempel, är väldigt ofta orsakad av virus. Men har man konstaterat streptokocker ska det behandlas med antibiotika, eftersom det kan ge komplikationer, säger Karl-Johan Lidefelt.

Socker
Dagligen bombarderas vi med information om att socker är farligt. Det ger fetma, kan leda till diabetes och barn blir överenergiska. Men vad är sanning och vad är myt?

– Barn äter för mycket socker i dag. Vi behöver tänka på hur mycket socker vi får i oss. För mycket socker, sämre middagskultur och för lite rörelse hör definitivt ihop med våra livsstilssjukdomar, även bland barn, eftersom övervikt och fetma har blivit vanligt hos barn, säger barnläkaren Annika Janson.

Kan det vara så att medvetenheten leder till överdrifter om sockrets inverkan på barn?

– Barn tycker om socker, men inte blir barn till exempel speedade av socker, det är ingen drog. I alla tider har människor sökt socker. Det är en belöning och vi är programmerade på sött även om det inte är nyttigt, konstaterar Annika Janson.

Renlighet
En av vår tids skrönor handlar om vikten av renlighet kopplad till rädslan för bakterier. Många har kanske funderat på att sprita händerna till vardags eller att använda särskilda rengöringsmedel för att hålla rent hemma.

Hur ligger det egentligen till, rensar lite skit verkligen magen?

- Det ligger en del i det, säger barnläkaren Annika Janson. Man har sett att nyfödda har nytta av att utsättas för bakterier från mammans tarm. Det får igång immunförsvaret. Men visst det är klart man ska ha en bra hygien, genom att tvätta händerna och hålla en god mathygien.

Det finns dock ingen befogad anledning att sprita händerna till vardags.

– Inte minst virus sprids på så många sätt. Barn hostar rakt ut i luften och i barngrupper rör barn på varandra hela tiden. Ett tag efter de har tvättat händerna har de rört vid munnen och så känner de på en leksak som något annat barn sedan tar i, menar överläkaren Karl-Johan Lidefeldt. Immunförsvaret behöver en del av de bakterier och virus som finns i miljön runt omkring oss.

Öron och ögon
Alla barn har bakterier i kroppen. Och när man behandlar med antibiotika tar man också bort flera av de viktiga bakterier som kroppen behöver, vilket ger mer plats för bakterier som man inte är immun emot.

När det kommer till öron behöver åtta av tio öroninflammationer inte behandlas med antibiotika, de läker ut av sig själva.

När ett barn har ögoninflammation råder något slags allmänt påbud att barnen ska stanna hemma. Är det verkligen så smittsamt som det sägs?

– Ögoninflammation vill man inte ha på dagis. Det är smittsamt och sprids lätt till andra barn. Det känns också obehagligt att ha ögon som klibbar ihop när man sover, säger Annika Janson, specialistläkare i barnmedicin.